På Mälardalens Högskola i Västerås vidtar man nu nya åtgärder för att komma till tals med problemen.
– De grundläggande kunskaperna är i många fall så svaga att det är svårt för studenterna att ta till sig de högre kunskaperna som vi ska ge här, säger Hillevi Gavel, adjunkt och matematiklärare på Mälardalens Högskola i Västerås.
– Vi har ju blivit tvugna att ändra kurser och lägga tid på att gå igenom grundläggande saker så att studenterna ska få en chans att klara kurserna, säger Erik Janse, huvudansvarig för Matematiken på MdH.
– Man ser ju ett stort bortfall på utbildningen, från första året så jag antar väl att det finns folk som har svårt för matte, säger Daniel Jonasson, student på Mälardalens Högskola i Västerås.
Tendens i hela landet
Det här är en tendens som finns över hela landet och på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm bekräftas bilden: resultaten från det inledande prov nyanlända studenter varje år skriver, visar på vikande mattekunskaper.
Lösningsfrekvensen på provet sjunker sen 1998 när provet var nytt, på nio år en försämring med 25 procent. Sen dess har det dock blivit lite bättre. Konsekvenserna för lärarna på Högskolan blir stora.
– Man är faktiskt ofta i en helt omöjlig situation, när man ska förklara något komplicerat och får frågan där någon undrar hur man lyckades få en halv plus en halv till ett mitt i föreläsningen eller hur man fick ett plus ett till två, jag har fått den frågan seriöst, säger Hillevi Gavel.
Långsammare undervisning
Konsekvenserna för lärarna blir att undervisningen går långsammare på lektionerna, många studenter får skriva tentorna flera gånger innan de klarar av dem och lärarna får i sin tur lägga mer tid på rättning. Och för studenterna som går från gymnasiet till högskolan är övergången inte alltid så lätt.
– Det var en chock, på gymnasiet behövde man inte plugga så mycket själv. Där var det ju lärarna som lärde en, men här är det ju upp till var och en att lära sig, och det märks att kunskapsnivån är väldigt varierande. Som till exempel på förra mattekursen så var det en väldig chock för de flesta, den var väldigt svår, så det var inte så många som klarade den, säger William Palm student på Mälardalens Högskola.
– Och som sagt så är det många som hoppar av tidigt, det är ett bortfall som märks tydligt, säger Fredrik Fischer, student på Mälardalens Högskola.
Längre ner i åldrarna syns bevisen på att mattekunskaperna försämrats lika tydligt. PISA-rapporten från december 2013 visar på ett alarmerande kunskapstapp i matematik bland Sveriges 15-åringar. I rapporten jämförs 15-åringars kunskaper från bland annat 34 OECD-länder.
Mellan 2003 och 2012 har vi tappat 31 poäng i testet, det största tappet som ett land hitills uppvisat i PISA-rapporterna. Sveriges unga ligger nu på samma nivå vad gäller matematikkunskaper som de i bland andra Ungern, Ryssland, Slovakien, Portugal, Spanien och USA. Långt ifrån toppländerna Sydkorea, Japan och Schweiz.
Jobbar aktivt
På universitet och högskolor jobbar man nu aktivt för att få upp mattekunskaperna tidigt hos de nyanlända studenterna från gymnasiet, bland andra Chalmers i Göteborg som länge haft en kortare kurs innan terminstart för att fräscha upp kunskaperna.
Något som varit lyckosamt och nu prövar man det även på Mälardalens Högskola.
– Vi kommer att ha en kurs på två veckor i matematik för att studenterna ska bli bättre förberedda för våra inledande högskolekurser i matematik, säger Erik Janse.
Det högskolan också satsar på till i höst är att man gör två spår av undervisningen: ett för civilingenjörerna där matten är på en högre, mer avancerad nivå och ett för högskoleingenjörerna som lägger sig på en något enklare nivå.
Höstens nya studenter är också de första som läst enligt den nya gymnasiereformen där man vässat mattekurserna på de tekniska- och naturvetenskapliga programmen och det finns en förhoppning att det kommer synas hos studenterna.