I höstas efterlyste Brottsförebyggande rådet personer med erfarenhet av bidragsfusk. Gensvaret har varit större än vanligt.
– Många har velat förklara verkligheten bakom fusket. Det är inte svart eller vitt, ofta kan det handla om att det är ett provocerande dåligt system som gör det lätt att fuska. I andra fall kan det finnas andra förklaringar, att intygsgivare själva blivit lurade och inte förstått intygen de skrivit under, säger Johanna Skinnari, utredare på Brå.
Utreder bidrags-hål
– Vi tittar inte på omfattningen av bidragsfusket, istället tittar vi på strukturen. Kan man förbättra systemet? Finns det några hål? Vi skriver inte en rapport baserad enbart på de här enskilda vittnesmålen. Vi har även gått igenom 160 olika ärenden på olika myndigheter, det kan handla om kontrollutredningar då man upptäckt fel i assistansersättningar.
Bidragsfusket handlar alltså inte enbart om storsvindlare eller rullstolsburna som upptäcks springa maratonlopp, utan det kan lika väl handla om fall som Elin, 56, som SVT Nyheter berättat om.
Myndigheterna håller inte måttet
Arbetsförmedlingen granskades förra året i en stor statlig rapport, ”Det ska vara lätt att göra rätt” och i den fick myndigheten skarp kritik. Utredningen redovisade ett antal risker för felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.
Intervjuer med förövare och utsatta ingår i en unikt stor kartläggning av bedrägerier och arbetet med denna typ av brottslighet på myndighetsnivå.
– Vi tittar på hela välfärdssamhället, från a-kassa till sjukpenning, lönegaranti och företagsstöd, säger Johanna Skinnari.
Presenteras i dag
Vidare ska Brå studera hur polis och åklagare arbetar med bedrägeribrott. Uppdraget innefattar även att lämna rekommendationer gällande rättsväsendets arbete mot bedrägeribrott.
– Vi har i flera år haft synpunkter på att man bara tittat på ett bidragssystem i taget, då missar man helheten. I Sverige finns många myndigheter och många olika sorters bidrag, man behöver titta på vad det innebär för möjligheter till brott.