Den 15 oktober 2017 twittrar den amerikanska skådespelaren Alyssa Milano en uppmaning till sina 3 458 097 följare: ”Om du har blivit utsatt för sexuella trakasserier eller övergrepp skriv ”me too” som svar på den här tweeten”.
Stenen var i rullning.
Metoo-rörelsen är ett exempel på sociala mediers kraft att organisera många människor, över hela världen och på kort tid, men det råder stora skillnader i vilken genomslagskraft den har fått i olika länder. I Sverige spred sig metoo som en löpeld, medan den i Indien har tagit ordentlig fart först nu, med hashtagen #metooindia och Bollywood-skådespelaren Tanushree Dutta i spetsen. Detta trots att Indien räknas som ett av de farligaste länderna för kvinnor att leva i.
Nådde ut till miljoner användare
I Kina startade metoo med att den före detta studenten Luo Qianqian, inspirerad av metoo-vågen i USA, på nyårsdagen 2018 gick ut på Weibo – Kinas alternativ till de förbjudna Twitter och Facebook – och berättade om de övergrepp som hon flera år tidigare utsattes för av en lärare. Qianqian uppmanade andra att göra samma sak under hashtagen #woyeshi. Inlägget nådde ut till miljoner användare, samtidigt som det tog tid innan rörelsen drog igång med full kraft.
Så, vad handlar det om?
Det finns naturligtvis lika många potentiella anledningar som Alyssa Milano har följare på Twitter, en skulle kunna vara tillgången till internet och sociala medier.
93 av 100 svenskar har tillgång till internet, enligt statistik från Utrikespolitiska institutet. Fyra av fem använder sociala medier, visar Svenska Internetstiftelsens senaste rapport om svenskarnas internetvanor. I Indien har 18 av 100 tillgång till internet. Dessutom är 35 procent av Indiens kvinnor och flickor över 15 år inte läs- och skrivkunniga, enligt folkräkningen från 2011.
Censur och övervakning är vardag
I Kina har 49 av 100 tillgång till internet, samtidigt är det kinesiska systemet för att kontrollera nätet ett av de mest utvecklade i världen. Censur och övervakning är vardag och internationella sajter med vad som betraktas som ”skadligt innehåll” blockeras av det som kallas Kinas stora brandvägg. Även om kinesiska myndigheter har låtit metoo-rörelsen växa fram har det skett inom censurens ramar. Det vill säga, vissa inlägg kopplade till metoo-uppropet försvinner, andra tillåts vara kvar.
#metooindia, #woyeshi och #metoo har något gemensamt – kampen för ett samhälle fritt från sexuellt våld. Metoo är en rörelse med potential att röra sig bortom tid och rum, men Kinas brandvägg står i vägen. Likväl som sådant som politisk styrning, ekonomi, klass och patriarkala strukturer påverkar vem som kan delta och på vilka premisser.
Internet kan sudda ut gränserna för vad som är möjligt när det kommer till människors möjlighet att organisera sig, att kommunicera, ja, till och med göra digital revolution, men systemet är bräckligt och inte till för alla.