På havsbotten längs Sverige kuster ligger tusentals fartygsvrak. De flesta är ofarliga men omkring 300 av vraken har troligen bränsle eller annan miljöfarligt last ombord. Risken finns att när fartygen rostar börjar de läcka och skadar miljön.
– Det är tickande miljöbomber. Förr eller senare kommer dessa fartygsskrov att rosta sönder och då kommer lasten på ett antal tusen ton i värsta fall hamna i havet och skada miljön, säger Ulf Olsson sjömätningschef på Sjöfartsverket och ansvarig för miljön.
Den information som finns om de miljöfarliga vraken på havets botten kommer från gamla arkiv, där det bland annat står om förlisningspositioner, laster och ägare. Men att riskbedöma vraken via arkiv är svårt. Därför behövs nya metoder för att undersöka lasterna noggrannare och bedöma riskerna för eventuella miljökatastrofer. Nu pågår ett samarbete mellan Chalmers och Kustbevakningen.
– Det är viktigt att ta reda på vad vraken innehåller och i vilket skick skroven är. I dag vet vi ju inte hur många vrak som forfarande innehåller olja och miljöfarlig last. För endast då vi undersökt vraken kan vi stryka de från listan över potientiella miljöhot, säger Ulf Olsson.
”Behövs en myndighet som får ansvaret”
Nu förslår Sjöfartsverket i en utredning, på uppdrag av regeringen, att Havs- och vattenmyndigheten får ansvaret för vraken och att det införs permanenta metoder för hur man riskbedömer och sanerar miljöfarliga vrak.
– Det behövs en myndighet som får det uttalade ansvaret för de miljöfarliga vraken. Det behövs också ekonomiska resurser för att sanera vraken. I dag får vi projektpengar för att göra analysmodeller och riskbedöma vraken men det behövs såklart mycket mer pengar om man ska börja sanera vraken, säger Ulf Olsson.
I dag är ansvarsfrågan otydlig framförallt då vrak legat länge på havets botten och saknar både ägare och försäkringsbolag som kan stå för saneringskostnader.
– Ytterst handlar det ju om pengar. Det är dyrt och kostar miljontals kronor att sanera vrak. Och så länge staten inte tagit det formella ansvaret för de övergivna miljöfarliga vraken utan hänvisar till tidigare ägare och försäkringsbolag så kommer de ägarlösa läckande vraken att ligga och rosta på havets botten säger Ulf Olsson.
Dyrt att sanera i efterhand
Miljöminister Åsa Romson vill i nuläget inte kommentera om regeringen tänker ge ansvaret till Havs- och vattenmyndigheten.
– Vi vet ju inte ännu hur många vrak som kan vara en potentiell miljörisker och hur många som faktiskt har farliga ämnen som olja i lasten. Därför är det viktigt att titta på den här utredningen och fortsätta inventeringen innan vi fattar beslut om hur vi ska gå vidare. I nuläget anslår vi bara pengar på 1,5 miljoner i budgeten för att fortsätta utredningsarbetet, säger Åsa Romson.
Enligt Sjöfratsverket visar tidigare erfarenheter från saneringsoperationer är det i slutänden blir dyrare än att sanera i efterhand än att sanera i förbyggande syfte.