Morgan Johansson: Lagrådet sa att det strider mot föreningsfriheten

Uppdaterad
Publicerad

Sedan 2013 har Norge haft förbud mot deltagande i terrororganisationer, medan det i Sverige tog betydligt längre tid att få en sådan lagstiftning på plats. Först den 22 januari 2020 röstade riksdagen igenom den lag som kriminaliserar samröre med en terrororganisation, som träder i kraft 1 mars i år.

– Vi stötte på grundlagsproblem och hade jag fått som jag hade velat hade vi redan haft en sådan här deltagandelagstiftning på plats från första juli förra året, men lagrådet sa att det strider mot föreningsfriheten och då kunde vi inte gå vidare med det förslaget, säger Morgon Johansson (S), justitieminister i SVT:s Agenda under söndagskvällen.

Domstolar får inte döma mot grundlagen

Han menar att om han ändå lagt fram förslaget i riksdagen hade det skapat en situation där domstolarna ändå inte kunnat döma enligt den nya lagstiftningen, eftersom domstolar inte får tillämpa lag som strider mot grundlag.

– Vi får först ändra vår grundlag helt enkelt, och det är vår ambition.

Utredning tillsattes 2017

Medan Norge lagstiftade om dessa frågor efter terrordådet på Utöya, klubbade riksdagen igenom förslaget först nu i januari.

Sverige började utreda frågan först 2017, trots att det redan 2013 kom uppgifter om att svenskar börjat ansluta sig till terrororganisationen IS.

– Jag själv tillträdde inte förrän 2014 och då var det i praktiken tillåtet att åka utomlands och utbilda sig till terrorist, vilket var bisarrt. Så under de här åren har vi skärpt den svenska terroristlagstiftningen så att den nu är den strängaste någonsin.

Du ser inga problem med att ändra på grundlagen och föreningsfriheten?

– Det här måste förstås beredas noga, som alla grundlagsändringar. Men efter lagrådets yttrande är det i praktiken så att en förening som ägnar sig åt frimärkssamling och en förening som ägnar sig åt att spränga människor i luften har samma föreningsrättsliga skydd i regeringsformens mening, och det tycker jag är absurt.

Inte brottsligt att laga mat

Den norska lagstiftningen möjliggör även att kvinnor som till exempel lagat mat och tagit hand om hus och hem kunnat dömas. Men så långt vill Morgan Johansson (S) inte gå.

– Inte matlagning och den typen av stödaktiviteter, nej, så långt kunde vi inte gå, där är det definierat att befatta sig med vapen, upplåta lokaler utanföra transporter, så även om vi kommer en bra bit så kommer vi inte så långt som jag skulle vilja.

Vilken effekt hoppas du att lagen ska ge?

– Den får ju effekt i så måtto att om vi återigen skulle hamna i en sådan situation där människor reser utomlands för att delta i sådana här terrorsekters verksamhet och begå de här typerna av brott, då kommer vi kunna döma dem. Men Sverige är en rättsstat där vi inte kan tillämpa lagen retroaktivt, så där måste vi se framåt, och kan inte se till det förgångna även om vi skulle vilja det.

En längre intervju med justitieminister Morgan Johansson (S) går att se i Agenda på SVT-play.

Från lagen: ”Med samröre avses:

• ta befattning med vapen, ammunition, brandfarliga eller explosiva varor

eller transportmedel för en terroristorganisation

• upplåta lokal eller mark till en terroristorganisation eller

• lämna annat liknande stöd till en terroristorganisation. ”

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.