Portugisiska soldater på övning i Litauen i början av juni Foto: AP/TT

Nato rustar upp i Europa

Uppdaterad
Publicerad

Nu startar USA en upprustning nära Rysslands gränser. USA stärker nu det militära samarbetet med en rad öst- och centraleuropeiska länder. USA ser det som ett svar på ryska hot mot östliga Nato-medlemmar efter Rysslands annektering av Krim och striderna i östra Ukraina.

USA:s planer handlar om två olika projekt. De har presenterats av USA:s försvarsminister Ash Carter som nu är på sin första resa till Europa.

I det ena ska man bidra med militär utrustning till Natos planerade snabba insatsstyrka. Den ska användas dels för att bemöta – som det heter – rysk aggression eller hot från terrorgrupper från Mellersta östern.

Löfte från i fjol

Det var på måndagen i ett tal i Tyskland som försvarsminister Carter lovade att USA ska bidra med vapen, flygplan och annan utrustning som kan behövas för att bygga upp insatsstyrkan.

Det är ett löfte som president Barack Obama gjorde redan i fjol på Nato-toppmötet i Wales. Redan då handlade det om att bemöta det hot som Nato såg i östra Europa efter den ryska annekteringen av Krim.

USA tänker inte sända några extra marktrupper till Europa – däremot vapen som kan öka andra medlemsstaters militära kapacitet. Det förutsätts alltså att de amerikanska vapnen ska användas av europeiska Nato-allierade.

Truppstyrka kan ökas

Inga slutgiltiga beslut har gjorts om truppstyrka eller varifrån de skulle komma. Men en del av trupperna kan komma från de 65.000 man som USA redan har stationerat i Europa.

Planen kan dock innebära att USA:s truppstyrka i Europa tillfälligt ökas om en kris uppstår, säger anonyma amerikanska talespersoner till nyhetsbyrån AP.

Till detta projekt ska inga vapen direkt förflyttas till Europa utan de ska vara tillgängliga inom 48 till 72 timmar om de rekvireras i samband med en kris.

Förutom denna planerade insatsstyrka har Carter nu också talat med individuella Nato-länder i Östeuropa om utplacering av militär utrustning.

Fler militärövningar

Alltsammans görs enligt USA för att stärka stater i Rysslands närhet som känner sig hotade av Putins politik.

Det handlar om bland annat 250 stridsvagnar, artilleri och annan militär utrustning. Sedan Ryssland genomförde annekteringen av Krim har dessa planer diskuterats inom Nato, som har ökat antalet militärövningar i närheten av Ryssland under tiden efter Krimannekteringen.

På tisdagen kom beskedet att Estland, Lettland, Litauen, Bulgarien, Rumänien och Polen har sagt ja till att hysa den militära utrustningen. Den utökade militära arsenalen ska göra det lättare för Natostater att genomföra ytterligare militärövningar i östra Europa, heter det. En del av arsenalen ska dessutom placeras i Tyskland.

Det hela ska göra det möjligt att utrusta ett kompani (150 man) eller en bataljon (750 man) i länderna.

Rysk irritation

Beskeden från försvarsminister Carter kommer i ett läge då Ryssland precis har meddelat att man tänker utöka sin kärnvapenarsenal med 40 interkontinentala missiler – alltså sådana som kan nå från Ryssland till USA.

Ryssland har redan reagerat ytterst irriterat på USA:s planer i Europa. En rysk militärtalesperson har sagt att stationeringen av tunga vapen och stridsvagnar i Nato-stater skulle bli det mest aggressiva USA gjort sedan det kalla krigets dagar.

Sjunkande militärutgifter

Men trots dessa åtgärder kommer Natos militära utgifter under året falla med netto 1,5 procent. För 2014 var minskningen 3,5 procent. 18 av 28 medlemmar tänker visserligen öka sina försvarskostnader.

Men i år är det bara fem länder som kommer upp i det avsedda målet att ge ut 2 procent av bruttonationalprodukten för militära ändamål. De fem länderna är Polen, USA, Storbritannien, Estland och Grekland.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer