Frågan är då varför statsministern väljer att lyfta miljö- och klimatpolitiken på det mycket tydliga sätt som skedde idag. Förklaringen är enkel. Nu pågår ”Operation Rädda Miljöpartiet” för fullt. Efter Miljöpartiets politiska nederlag och interna skandaler har partiet rasat i opinionen. Att rädda Miljöpartiet är en överlevnadsfråga också för Stefan Löfven. Utan Miljöpartiet minskar hans chanser radikalt att sitta kvar i Rosenbad efter nästa val.

Därför låter Stefan Löfven som han gör och därför presenteras utspelet i Rosenbad med fyra ministrar sida vid sida, två socialdemokrater och två miljöpartister. Nu är det sammanhållning som ska manifesteras, inte den interna splittring vi sett så mycket av de senaste två åren.

Lyfter miljöpolitiken

De politiska turerna kring Vattenfalls försäljning av den tyska brunkolen, flyktingpolitiken, värdlandsavtalet med Nato och motorvägsbygget Förbifart Stockholm, för att ta några exempel, har skapat en bild av en koalitionsregering där de båda partierna allt som oftast ligger i luven på varandra. Men så vinner man inga val och Miljöpartiet är dessutom i desperat behov av nya väljare.

Därför lyfter Stefan Löfven miljöpolitiken och därför står han på podiet i Rosenbad tillsammans med Isabella Lövin och Karolina Skog.

Om vi då tittar på satsningarna i budgeten är det mycket riktigt så att anslagen för utgiftsområdet miljö och klimat nästa år landar på 7,6 miljarder kronor, vilket är mer än tidigare. Samtidigt omfattar statens budget drygt 950 miljarder kronor totalt. Anslaget till miljö- och klimatpolitik utgör alltså mindre än en procent av den totala budgeten.

”Historiskt hög”

Statsministern använder dock ett annat, betydligt högre belopp, när han presenterar satsningen. Han säger att det handlar om nya satsningar på 12,9 miljarder kronor. Den summan får han fram genom att räkna samman satsningarna för fyra år framåt.

Men då ska man komma ihåg att två av åren, 2019 och 2020, infaller först efter nästa val. Vad som händer då vet ingen. Dessutom ingår satsningar på underhåll av järnväg, även dessa är tänkta att ske efter nästa val.

För nästa år är satsningen alltså 1,8 miljarder kronor. Möjligen historiskt hög vad gäller miljö- och klimatpolitiken, men betydligt lägre än de tio miljarder kronor som går till landets kommuner.