Ny undersökning visar inställning till svartjobb: Svenskars svartköp i topp inom EU

Uppdaterad
Publicerad

Den ena moderata politikern efter den andra visar sig ha betalat för svarta tjänster. Statsminister Fredrik Reinfeldt lovar bättring i de egna politiska leden och säger att ansvaret ligger på honom att höja skattemoralen. Men kanske visar politikernas snedsteg vad resten av folket dagligdags sysslar med? En färsk undersökning visar att svenskarna ligger i topp inom EU vad gäller köp av svarta tjänster.

I en undersökning av EU-kommissionen om EU-invånares inställning till svartarbete hamnar Sverige på fjärde plats av 27 vad gäller köp av svarta varor eller tjänster.

På frågan om man under det senaste året har köpt någonting svart, svarar 23 procent av de tillfrågade svenskarna att de har det. Tio procent har under samma period jobbat svart. Bara Danmark och Nederländerna och Lettland ligger högre. Genomsnittet för alla 27 länder är 11 procent.

Enstaka svartjobb vanligt

Bland svenskarna angav också tio procent att de under de senaste året har arbetat eller sålt en vara svart. Det är en siffra som ska tolkas med försiktighet, enligt de som genomfört undersökningen, och att den verkliga siffran för svartarbete troligtvis är betydligt högre i hela regionen.

En stor del av de som svarat jakande på frågan har utfört en enstaka tjänst eller arbetat få antal timmar under året. Drygt 30 procent av de som arbetat svart gör det mer regelbundet. I norra och centrala Europa tycks det vara vanligare med enstaka svartjobb. I Sydeuropa och de östra delarna är svartarbete mer regelbundet återkommande.

Välbetalda köper billigt...

De politiker som har betalat för svarta tjänster följer mönstret för befolkningen i övrigt. Tjänsterna de har köpt, städning, barnpassning och byggarbete, är de vanligast förekommande svarttjänsterna inom EU.

Här finns regionala skillnader. I de nordligare länderna är svartjobb inom byggsektorn vanligast, i Sydeuropa och Centraleuropa är hushållstjänster vanligast.

Män köper oftare svart än kvinnor, välutbildade och välbetalda oftare än lågavlönade och lågutbildade. Pensionärer är den grupp med högst skattemoral – de köper minst svart av alla åldersgrupper.

...unga arbetar för låg lön

I hela regionen är åldersgruppen 15 till 24 år vanligast förekommande bland svartjobbarna. Var tionde i den gruppen anger att de har arbetat svart. Två tredjedelar av de som har arbetat svart är under 40 år, visar undersökningen.

De unga svartarbetarna har i regel låga löner, eftersom de också oftare utför enklare sysslor. Äldre svartarbetare har oftare flera år i yrket bakom sig, de utför vanligen mer kvalificerade uppgifter och kan därmed också ta ut mer betalt.

Okej att jobba svart bland unga

Svartarbete är alltså vanligast bland unga. Bland dem är också acceptansen för svartarbete hög, visar tidigare undersökningar som bland andra Riksskatteverket och Lunarstorm har gjort.

Enligt Riksskatteverket anser var fjärde person i åldern 16-20 år att svartjobb är ok. När sajten LunarStorm frågade sina medlemmar uppgav fyra av fem i Stockholms län att de är positiva till svartjobb.

Samhällsargument för svaga

De som köper och säljer svart motiverar det på olika sätt. Enligt EU-kommissionens undersökningen var det vanligaste argumentet för köparen att det blir billigare. För säljaren var det främsta skälet att både köpare och säljare vinner på det.

Ett ofta framfört argument till varför det anses okej är just att personer i ledande ställning också bryter mot skattereglerna. Människor är väl medvetna om att det är fel, men anser inte att samhällsargumenten är tillräckligt starka för att påverka handlandet.

Svartjobb i siffror

Andel invånare som köper svart är högst i Danmark och Nederländerna, där 27 procent angett att de köpt svarta varor eller tjänster.

Motsvarande siffra i Sverige är 23 procent.

Genomsnittet för de 27 EU-länderna är 11 procent.

Tyskland, Storbritannien, Irland, Polen och Portugal är de som köper minst svart. Tyskland ligger lägst med 6 procent.

EU-kommissionen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.