Under loppet av 2015 kommer uppskattningsvis 70.000 barn i åldern 0-19 år till Sverige, bedömer Sveriges kommuner och Landsting (SKL) utifrån Migrationsverkets prognos.
Siffran omfattar såväl ensamkommande som barn som kommer med anhöriga. Vidare ingår de cirka 7.000 barn som inte registreras som asylsökande, utan ska ansluta till föräldrar som redan fått uppehållstillstånd.
Alla, utom de allra minsta, är i behov av en plats i förskola, grundskola eller gymnasium.
– Allt bygger på en prognos, men vår bild är ändå att de flesta utnyttjar chansen att sätta sina barn i förskola och skola, säger Björn Andersson, utredare vid SKL.
Många skolor jobbar redan frenetiskt med att ordna lokaler och lärare. Framför alltlärarfrågan blir en tuff nöt att knäcka.
Ett grovt överslag pekar nämligen på att skolan behöver ett tillskott på hela 5.800 lärare – i ett läge där det redan råder stor lärarbrist. SKL:s siffra är baserad på den nuvarande lärartätheten i grundskolan.
– Man kan tänka sig att siffran 5.800 bli ännu högre. Den här gruppen barn behöver ju generellt mer stöd, säger Björn Andersson.
Mycket stora utmaningar
Den extremt tuffa situationen innebär att skolorna måste få använda de tekniska lösningar och resurser som finns, även om regelverken ännu inte är på plats, hävdar Per-Arne Andersson, skol- och flyktingansvarig vid SKL:
– Två uppenbara saker har vi försökt med länge. Det ena är att man gör undantag så att skolorna i högre utsträckning kan använda fjärrundervisning. Det andra är att identifiera de lärarutbildade som söker asyl och snabbt få dem att kunna arbeta med undervisning.
På båda punkterna blev SKL bönhörda när regeringen och Allianspartierna gjorde upp om migrationspolitiken i fredags. Dessutom kommer nu även friskolor att kunna ta emot asylsökande och nyanlända elever och pensionerade lärare och lärarstudenter ska kunna vara en resurs i undervisningen.
Också Skolverkets generaldirektör Anna Ekström ser, utifrån Migrationsverkets prognos, mycket stora utmaningar.
– Det som försvårar för skolorna är att så många barn kommer samtidigt, det förstår alla. Och den riktigt stora ansträngningen blir att hitta lärare med rätt utbildning, som kan undervisa barn och elever som inte kan svenska.
Snabbare legitimation
Hon ser att det kan bli svårt att efterleva varje kommatecken i skollagstiftningen, exempelvis vad det gäller fjärrundervisning och att ge alla barn en skolplats inom väldigt kort tid.
– Vi kommer att rapportera till regeringen om vi ser lagbestämmelser som är omöjliga att följa. Visst, lagen ska givetvis följas men den är skriven för ett Sverige med betydligt färre nyanlända elever.
Hon säger också att Skolverket ska arbeta för att lärarutbildade asylsökande ska kunna arbeta i skolan och att det ska finnas snabba vägar till legitimation.
– Där ska vi göra allt vi kan.