Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
”Bakom beslutet som togs ligger det otroligt mycket jobb” Foto: SVT

”Bakom beslutet som togs ligger det otroligt mycket jobb”

Uppdaterad
Publicerad

Den 14 maj är det 40 år sedan Riksdagen fastslog att teckenspråket är dövas första språk. Men hur såg det ut under själva processen, innan beslutet togs?

Nyhetsteckens reporter Johanna Kankkonen har träffat Brita Bergman, som berättar om hur det var.

Hur känns det? Det har gått 40 år!

– Jag fattar det inte. Jag började fundera... 40 år sedan. Hur är det möjligt? Men sedan tänkte jag att det faktiskt har hänt massor med saker sedan den tiden. Det har varit fantastiskt roligt men tiden har gått så otroligt fort, säger Brita Bergman.

Kan du berätta vilka som var med på den tiden. De som kämpade för teckenspråket?

– Ja. Det var många olika. Först och främst var det SDR, och en viktig person där var ju Lars Kruth. Han var såklart väldigt viktig. Men före hans tid kämpade döva för att få använda teckenspråket i dövskolan. Det var en mycket viktig fråga när det började hända saker på 70-talet. 

Det viktigaste var att SDR lyckades få till ett samarbete med en föräldraorganisation. Tidigare hade hörande föräldrar (till döva barn) inte varit intresserade av det men nu började de stötta SDR och det var viktigt också.

– Såklart forskningen också, fortsätter Brita Bergman.

– Vi betydde också mycket, eftersom vi tog fram ny kunskap. Vi visste ju redan att teckenspråket var ett eget språk, och det betydde att SDR fick argument som dom kunde använda i sitt arbete.

– En till viktig sak var att staten gjorde en offentlig utredning, SOU som det förkortas. När Riksdagen sedan fastslog teckenspråket som dövas språk och att döva måste få två språk. Både teckenspråk och svenska, det beslutet byggde på den offentlig utredning som staten gjort. Den utredning som föreslog att döva måste få tillgång till två språk. De tyckte att det påståendet var så viktigt att det i deras förord för första gången i en officiell text står att teckenspråk är dövas språk. Det ville de lyfta fram.

– Det är sådan typ av utredning, alltså en SOU, som ofta ligger till grund för propositioner i riksdagen. Regeringen tillsatte en utredning som formulerade ett förslag till en proposition som lämnades till riksdagen. Det var det som hände den 14 maj för 40 år sedan. Att riksdagen fastslog den propositionen där det står att döva måste kunna kommunicera med varandra och vara delaktiga i det hörande samhället. Det är därför döva måste få två språk. Deras egna språk, teckenspråket, och det svenska språket.

– Det var den lilla saken som hände den 14 maj, men bakom beslutet som togs ligger det otroligt mycket jobb, säger Brita Bergman.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Professor emerita Brita Bergman om Teckenspråket 40 år

Mer i ämnet