Nyhetstecken

Foto: Arkivfoto: Malin Hoelstad / TT

Danske Banks vd tvingas avgå efter penningtvättskandal

Uppdaterad
Publicerad

Penningtvättskandalen inom Danske Bank tvingar vd Thomas Borgen att avgå, uppger Reuters. Banken beräknas ha tjänat 1,5 miljarder danska kronor genom att bland annat hantera pengar från ryska underrättelsetjänsten.

”Det är tydligt att Danske Bank har misslyckats med att leva upp till sina åtaganden i detta fall av möjlig penningtvätt i Estland. Jag beklagar det djupt”, skriver Thomas Borgen i en kommentar i ett pressmeddelande från banken.

I pressmeddelandet står det att en utredning av en extern advokatbyrå kommit fram Thomas Borgen har levt upp till sitt juridiska ansvar, men att han anser att det bästa för alla parter är om han avgår.

Bakgrunden till skandalen är misstänkta transaktioner utförda mellan 2007-2015, som utreds av estländska och danska myndigheter. Penningtvätthärvan beskrivs som en av de största i världen. Härvan uppdagades 2013 av en visselblåsare som arbetade som chef på Danske Bank.

Klockan tio på onsdagen ska banken presentera sin rapport om penningtvättskandalen.             

Danske Bank är den femte största banken i Sverige.

FAKTA: VISSELBLÅSARE VARNADE FÖR FEM ÅR SEDAN

* År 2013 tipsar visselblåsare om problem med penningtvättaffärer i Danske Banks filial i Tallinn, Estland.

* Danske Bank tog över filialen i samband med köpet av finländska Sampo Bank 2006 för 30 miljarder danska kronor.

* I en internrevision 2014 varnades Dansk Bank för problem i Estland, där anställda påstods ha hjälpt kunder att dölja transaktioner för myndigheter.

* Danske Bank stängde filialen i Tallinn för icke-estländska bankkunder 2015. Sedan dröjde det till mars 2017 innan de misstänkta affärerna avslöjades av den danska tidningen Berlingske Business.

* En dansk riksåklagare inledde i augusti i år formellt en utredning av de misstänkta affärerna.

Källor: Berlingske och Financial Times, TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.