Foto: TT/Arkivbild

Universitet medger diskriminering av student med hörselnedsättning

Uppdaterad
Publicerad

I en ny dom från Stockholms tingsrätt medger Malmö Universitet att de inte har vidtagit skäliga åtgärder för att en student med hörselnedsättning skulle komma i jämförbar situation med andra studenter. Därmed har universitetet utsatt studenten för diskriminering gällande bristande tillgänglighet, enligt domen. Nu betalar universitetet 30 000 kronor i ersättning till kvinnan, enligt en överenskommelse mellan parterna.

Det meddelar Diskrimineringsombudsmannen (DO) i ett pressmeddelande.

Ärendet handlar om en student som började en utbildning vid Malmö universitet hösten 2016. Inför terminsstarten kontaktade hon universitetets stödenhet för personer med funktionsnedsättning och berättade om sin hörselnedsättning, samt vilka behov hon hade för att kunna ta del av undervisningen. Bland annat diskuterades tillgången till mikrofon och teleslinga i utbildningssalarna.

Teckenspråksvärlden

Under hösten 2016 använde föreläsarna sällan mikrofon och föreläsningarna hölls återkommande i salar utan teleslinga. Studenten berättade om problemen vid ett nytt möte med universitetets stödenhet inför vårterminen 2017, men trots det fortsatte föreläsningarna att hållas utan mikrofon och i salar utan teleslinga.

DO valde att gå till domstol med ärendet. DO ansåg att universitetet har utsatt studenten för diskriminering genom att inte ha vidtagit skäliga åtgärder för tillgänglighet.

Överenskommelsen mellan parterna har fastställts av domstolen och därmed avslutades ärendet.

Bristande tillgänglighet är enligt diskrimineringslagen en form av diskriminering.

Med bristande tillgänglighet menas att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att skäliga åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Skäligheten ska bedömas utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning och med hänsyn till de ekonomiska och praktiska förutsättningarna, varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde samt andra omständigheter av betydelse.

Vägledning i fråga om vad som kan anses vara skäliga åtgärder för tillgänglighet kan hämtas från Boverkets byggregler, föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:6), BBR, samt Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser, BFS 2013:9.

Vad gäller krav på ljudmiljön framgår av 3:1451 BBR att i publika lokaler där personer med nedsatt orienteringsförmåga är beroende av ljudmiljön för att kunna ta del av väsentlig information ska ljudmiljön utformas för god hörbarhet, god taluppfattbarhet och god orienterbarhet. Samlingssalar och receptioner ska utrustas med teleslingor eller andra tekniska lösningar så att de blir tillgängliga och användbara för personer med nedsatt hörsel. (BFS 2013:14).

Som statlig myndighet har Malmö universitet ett särskilt ansvar att verka för att deras lokaler, verksamhet och information är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning enligt förordning (2001:562) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförande av funktionshinderpolitiken.

Källa: DO

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Teckenspråksvärlden

Mer i ämnet