I klippet från händelsen vid Sergels torg våren 2018 syns hur en man faller ner för en trappa efter att ha fått en stöt av en elchockpistol. Innan dess visar klippet hur polisen tar fram, siktar med och använder varningsfunktionen på sitt elchockvapen, som får vapnet att spraka och blixtra. 

Om vapnet trycks mot en person samtidigt som den funktionen är aktiverad avges en mycket smärtsam stöt. Detta kallas för en ”drivstöt” och kan ses som en sekundär funktion hos vapnet, där den huvudsakliga funktionen är att vapnet avfyrar två pilar som leder ström till den som träffas och inkapaciterar musklerna.

Enligt de interna föreskrifterna för hur elchockvapnen ska användas, får vapnets varningsfunktion inte användas såvida det inte finns förutsättningar för att också avfyra vapnet – polisen får alltså inte lyfta och sikta med vapnet för att skrämma någon. I fallet med händelsen vid Sergels torg menar tingsrätten att det inte fanns förutsättningar för att avfyra vapnet.  Dels för att mannen i fråga vänt sig om och var på väg bort, dels för att han stod i en trappa och riskerade att falla.

Tingsrätten: Polisen har en intern tolkning av reglerna

Vapnet får alltså enbart lyftas i situationer där det finns förutsättningar att avfyra det. Trots detta frias polisen. Inom den utbildning som hålls för poliser som bär elchockvapen finns nämligen exempel på hur drivstöten kan användas direkt – även i situationer där vapnet inte bör avfyras.

Det kallas av tingsrätten för ”en intern tolkning” av föreskrifterna, och det noteras att ”den interna synen inom Polismyndigheten” om i vilka situationer drivstöten kan användas skiljer sig från det som står i föreskrifterna. Den åtalade polisen har alltså enligt tingsrätten följt den utbildning han fått – men inte föreskrifterna som ska reglera användningen av vapnen.

Projektledaren: ”Det här är en testperiod”

Pär Wärdig som är projektledare för pilotprojektet kallar det ”ett missförstånd”.

– Det stämmer att det är glasklart i föreskrifterna att du inte får sikta på någon om det inte finns förutsättningar för att avfyra. Men föreskrifterna är i princip enbart inriktade på avfyrningsdelen, så man har inte tagit höjd för den här drivstöten, säger Pär Wärdig.

Med bakgrund av tingsrättens dom har polisen nu tagit fram nya föreskrifter, som är ute på remiss, och som tydligare ska reglera det faktum att elchockpistolen har flera olika funktioner.

– Det här är en testperiod och tanken med det är att vi ska lära oss och rätta till det vi kan. Och den här delen, hur föreskrifterna formuleras, är en av de saker vi kommer rätta till.

I de nya föreskrifterna kommer det tydliggöras att bedömningen lämnas upp till den enskilda polisen som får göra bedömningen vilken del av vapnet som ska användas.