Kommentar: Bo Inge Andersson Foto: SVT

Putins hot: Talar om ”Nya Ryssland”

Uppdaterad
Publicerad

President Putin har plötsligt börjat tala om ”Nya Ryssland”. Att Putin använder detta uttryck kan tolkas som att ha vill ha ännu mer av Ukrainas territorium.

Historiskt sett är ”Nya Ryssland” – Novorossija – ett begrepp som började användas i slutet av 1700-talet. Då erövrade Ryssland ett område i sydväst som bland annat omfattade ungefär en tredjedel av det som idag är Ukraina.

I torsdags vände sig Rysslands president för första gången direkt till de proryska separatistiska milistrupperna i de självutnämnda ”folkrepublikerna” Donetsk och Luhansk i östra Ukraina. Och Vladimir Putin berömde dem för deras stora framgångar i det ”Nya Ryssland”.

Krimkonflikten

Ordval som spökar

Det är alltså ett ordval som spökar från den tid då Ukraina inte fanns som självständig stat. Det är också ett ordval som i vanliga fall bara har hörts från extrema nationalister som menar att Ryssland ska erövra detta ukrainska område.

Så frågan blir: Vill Putin erövra mer än Krim-området? Krim annekterade han ju i tidigt i våras. Det ses av bland annat väst som ett klart brott mot internationell lag och det har också kritiserats av hundra stater i FN:s generalförsamling.

Två områden i östra Ukraina, provinserna Donetsk och Luhansk, har alltså utropat sig till ”folkrepubliker” och tillsammans kallar de sig redan ”Unionen Nya Ryssland”.

Under sommaren har de två separatistiska områdena varit belägrade av den ukrainska armén. Enligt FN ska minst 2.200 människor hittills ha dött i de ukrainska striderna.

Jämför med Hitler

Samtidigt med ”Nya Ryssland”-uttalandet hämtade Putin fram ett annat slagord ur det historiska arsenalen och jämförde den ukrainska belägringen av Donetsk med Hitlers belägring av Leningrad 1941-1944, då kanske en miljon människor dog.

Putins uttalande om ”Nya ”Ryssland” skulle kunna tyda på att Putin har ett större projekt på gång. Han har redan en gång i april talat om ”Nya Ryssland” Och ordvalet får bedömare att lystra till med tanke på begreppets känslomässiga och politiska laddning.

I en intervju har han talat om förhandlingar om sydöstra Ukrinas ”statlighet”, alltså vilken statlig status området ska få.

Detta kan tolkas som att han vill förändra Ukrainas struktur och maktförhållandena inom landet, inte bara när det gäller Donetsk och Luhansk – utan att han vill föra större delar av östra Ukraina under någon form av ryskt inflytande.

Putin missförstådd

Förvirringen om vad Putin menar är stor, ty sedan han talat om att diskutera områdets ”statlighet” gick en talesman för Kreml ut och sa att sydöstra delen av Ukraina skulle stanna inom Ukraina. Putin skulle ha blivit missförstådd, enligt talesmannen.

På måndagen försäkrade den ryske utrikesministern Lavrov dessutom att det inte blir någon intervention i östra Ukraina. Men Putins ordval måste ändå betraktas som anmärkningsvärt.

Bakom det hela KAN ligga en avsikt från Putin och Ryssland att förhandla om östra Ukrainas framtida status.

Det skulle kunna tolkas som ett positivt tecken – men det innebär lika mycket något negativt: Förhandlingar och eftergifter om östra Ukraina skulle kunna tolkas som att Ukraina – och väststaterna – ger efter för ryska påtryckningar.

Mer självbestämmande

Den ukrainska presidenten Petro Porosjenko har redan talat om att östra Ukraina ska få mer självbestämmande. Vad han menar med det är ganska oklart än så länge. Han vill med säkerhet inte gå så långt som Vladimir Putin.

Det är dessutom oklart hur många i öst som verkligen vill knytas till Ryssland. Tidigare opinionsmätningar – som nu kan vara inaktuella – har visat att det är en minoritet som vill orientera sig österut.

I övriga östra Ukraina utgörs befolkningen av en mindre andel ryskättade än i Donetsk och Luhansk. Se kartorna som illustrerar denna artikel.

Folkliga protester i samband med att ryska styrkor av allt att döma försöker erövra den ukrainska strategiskt viktiga staden Mariupol tyder också på att det inte skulle bli så lätt att ställa hela sydöstra Ukraina under ökat rysk inflytande. För det kan lika väl bli liktydigt med att Ukraina splittras.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Krimkonflikten

Mer i ämnet