Satsningen beräknas kosta 15 miljarder kronor och bedöms leda till 13. 000 nya jobb.
En av utgångspunkterna för satsningen i budgeten har varit risken för jobbförluster, sade statsminister Fredrik Reinfeldt vid en pressträff. Läget i dag är nära de utgiftstak som lagts fast.
– Vi föreslår en förstärkt inkomstskattesänkning på 12 miljarder. Det innebär för vanliga inkomsttagare 200-300 mer kvar i månaden, sade han.
– Det ska löna sig att arbeta och bli mer kvar i plånboken. Sedan 2006 har många nu fått mer än 1 000 kronor mer i månaden, fortsatte han.
Färre ska betala statlig inkomstskatt
När skatteöverenskommelsen presenterades för 20 år sedan var tanken att bara 15 procent ska betala statlig inkomstskatt, konstaterade Jan Björklund.
– Nu är det nästan var tredje och det var aldrig avsikten. Därför är det angeläget att minska den gruppen och vi höjer därför brytpunkten. Kostnaden för det är ungefär 3 miljarder kronor. Syftet är att det ska löna sig för människor att ta ansvar på jobbet och utveckla sig, sade han.
Oppositionen vill stoppa skattesänkningen
Enligt Magdalena Andersson ska S, V och MP nu göra allt de kan för att stoppa förslagen. Hon vill dock inte svara på huruvida de kommer att behandla brytpunkten för sig, vilket skulle göra det möjligt att få en majoritet för att stoppa förslaget, eller om de tar ett initiativ till att stoppa båda förslagen samtidigt och därmed riskera att det hela blir ett slag i luften.
– Det återstår att se hur vi ska lägga upp det. Vi ska diskutera det de närmaste dagarna, säger Andersson.
Sverigedemokraterna kan fälla
Sverigedemokraterna har redan försökt att få igenom ett initiativ i finansutskottet för att stoppa den höjda brytpunkten, men fick då inget stöd av de andra partierna.
Magdalena Andersson pekar på arbetslöshet, fallande skolresultat och problem i sjukvården och äldreomsorgen som argument för att regeringens skattesänkningar bör stoppas.
– Jag tror att det är uppenbart för alla att det inte är ett femte jobbskatteavdrag som kommer att lösa problemen, säger hon.
– Vi tycker att det är viktigt att visa att det finns olika uppfattningar i riksdagen i den här frågan och att det är oklart om det finns riksdagsmajoritet för det som regeringen lägger fram, säger Per Bolund, ekonomisk-politisk talesperson för Miljöpartiet.
Han tycker att det är rimligt att dela upp utskottsinitiativet i flera punkter, så att det finns möjlighet att stoppa åtminstone ett av förslagen.
– Det går inte att klumpa ihop två förslag till ett, utan det är bättre att ta dem var och en för sig. Sedan får man se vilka som står bakom de olika punkterna, säger Bolund.
Moderat skepsis
Moderaternas gruppledare i riksdagen, Anna Kinberg Batra, tycker att det vore olyckligt om oppositionen ger sig på delar av budgeten på inkomstsidan.
– Såvitt jag vet har det aldrig hänt att man ändrat delar på inkomststidan. Varje utgiftskrona hänger ihop med varje beräknad inkomstkrona. Det är ramarna för budgeten och en viktig del av varför förtroendet för de svenska statsfinanserna är så högt, säger hon.
Särskilt olyckligt är det att göra det i en lågkonjunktur, när åtgärderna syftar till att stimulera efterfrågan och få upp tillväxten, anser Anna Kinberg Batra.