Piteå museums-forskarna, antikvarien Anna Emlén Berg och Piteå museums föreningsstyrelseledamoten och pensionerade statsvetaren Håkan Myrlund har kombinerat akademiska frågeställningar med släktforskningsmetoder och kunnat visa på att många samer var bofasta i Infjärdenområdet i Piteå.

– Undersökningen omfattar ungefär åren 1750 till 1880. Under den perioden kan man se att det finns en stor samisk befolkning i Infjärden-området. De arbetade i jordbruket och sannolikt var de en viktig reservarbetskraft, säger Anna Emlén Berg.

De flesta samer kom från Arjeplog och Arvidsjaur och under 1700- och 1800-talet jobbade inom jordbruket som krävde mycket folk. De gifte sig med samer från närliggande byar.

Samer en viktig arbetskraftsresurs

– De var på sätt och vis en välintegrerad del i jordbruksbefolkningen eftersom de var en viktig arbetskraftsresurs. Men det fanns samtidigt ett behov från kyrkans sida att särskilja dom genom att benämna dom lapp och språket var viktigt som särskiljande, det skrivs ofta läser svenska, håller på att lära sig svenska, berättar Anna Emlén Berg.

1880 försvinner benämningen lapp från kyrkobokföringen.

– Vi tror att anledningen till att beteckningen försvinner kring 1880 handlar om att befolkningen blir assimilerad in i majoritetsbefolkningen. Man kan se att vissa personer går in i sågverksarbete. De blir arbetare och då finns ingen anledning att särskilja dom som lapp, säger Anna Emlén Berg.