Skattelättnaderna, som bland annat innefattar en sänkning av bolagsskatten och ett stöd för investeringar är en del av budgetuppgörelsen mellan regeringen och allianspartierna.
Från Vänsterpartiet är man dock inte särskilt imponerad av de nya förslagen. Tony Haddou, ledamot i riksdagens skatteutskott, säger att dagens förslag bara gynnar storföretagen och inte kommer skapa några nya jobb. Bättre då att satsa på offentliga investeringar och på en utbyggd välfärd.
– Jag förstår inte varför företagen ska få ännu mer pengar. Regeringen har hållit storföretagen under armarna, nu är det dags för vanligt folk och välfärden att få sitt, säger han.
”Inget som gynnar företag i kris”
Även Sverigedemokraterna är kritiska. Partiet ekonomiskpolitiska talesperson, Oscar Sjöstedt, tycker inte att lättnaderna i allmänhet och sänkningen av bolagsskatten i synnerhet är lämpliga åtgärder för tillfället.
– Vi ligger redan runt EU-snittet i fråga om bolagsskatten och tittar vi på OECD-snittet så ligger vi under den, säger han och tillägger:
– Det här är inget som gynnar företag i kris.
”Som att sälja matsilvret”
Också från Socialdemokraterna hörs kritiska röster mot förslaget. Skattesänkningar kommer inte att ge någon efterfrågestimulans, säger Daniel Suhonen, socialdemokratisk chef för tankesmedjan Katalys.
Enligt Suhonen så kommer mer pengar till företagen knappast att leda till den ökade efterfrågan som ekonomin behöver, utan riskerar bara att göra företagen rikare.
– Man kan ju inte tvinga någon att investera, säger Suhonen.
Han efterlyser istället stora, statliga investeringar som enligt honom skulle sätta fart på ekonomin. Det kan handla om ett nytt snabbtåg eller bredbandsutbyggnad men det kan också vara sociala reformer såsom höjda pensioner eller ett utbyggt flerbarnstillägg.
En satsning på välfärden skulle också på sikt generera skatteintäkter, fortsätter Daniel Suhonen som gärna skulle se reformer för åtminstone 200 miljarder i budgeten, till skillnad från de 100 miljarder som regeringen aviserat. Skattesänkningar kostar bara pengar utan att ge några långsiktiga ekonomiska effekter, förutom att dränera statsfinanserna, säger han.
– Det är som att sälja matsilvret för att finansiera livsmedelsräkningen.
Höstbudgeten presenteras den 21 september.