Det finns flera former av subventionerade anställningar med stöd, till exempel nystartsjobb, instegsjobb och lönebidrag. Gemensamt är att de ska underlätta för personer som anses vara långt från arbetsmarknaden att få ett jobb. Stöden riktar in sig mot bland annat långtidsarbetslösa, funktionshindrade och nyanlända invandrare.
Men trots att reglerna är beslutade av politiker så förefaller de svenska myndigheterna vara dåliga på att själva använda dem. Det visar en rapport från Riksdagens utredningstjänst som beställts av Moderaterna.
Enligt rapporten så har 3,1 procent av alla som är anställda i Sverige någon form av subventionerat jobb. Men bland offentliga arbetsgivare är siffran i snitt bara 2 procent.
Bland kommunerna är 2,8 procent anställda med någon slags stöd. Men på statliga arbetsplatser har så lite som 0,9 procent av de anställda en stödform. Och i landstingen är bara 0,5 procent av jobben en subventionerad anställning.
”15.000 skulle kunna få jobb”
Det här upprör Elisabeth Svantesson (M), ordförande i Arbetsmarknadsutskottet. Hon anser att myndigheterna inte tar sitt ansvar för att få in fler på arbetsmarknaden.
– Det offentliga har en läxa att göra, här måste man öppna sina arbetsplatser i betydligt större utsträckning. De privata arbetsgivarna ligger långt före, säger hon.
– De offentliga arbetsgivarna, där faktiskt politiker styr, borde gå före på alla områden och vara föredömen. Så är det inte idag.
På SKL, Sveriges kommuner och landsting, så vill man dock tona ner siffrorna. Där menar man att landstingens låga andel beror på att man gjort stora omorganisationer.
– Det beror till stor del på att landstingen i dag har outsourcat många av de enklare tjänsterna i kringverksamhet och tjänster. Så många av de jobb som personer med anställningsstöd skulle kunna ta finns inte kvar, säger Tor Hatlevoll som är utredare på SKL.
Men Elisabeth Svantesson menar att mängder av jobb skulle kunna skapas om också offentliga arbetsgivare utnyttjade anställningsstöd.
– Om det offentliga tog samma ansvar för den här frågan som det privata skulle ungefär 15.000 personer fler ha ett jobb att gå till, säger hon.
Kritiker menar ju att det kanske skapas fler jobb bland privata arbetsgivare för att man på olika sätt utnyttjar stödet?
– Visst finns det arbetsgivare som utnyttjar system. Men de arbetsgivare jag möter är seriösa och vill göra det här på allvar.
Stockholms läns landsting sämst
Mätningen gjordes i februari i år. Av cirka 47.000 anställningsstöd till långtidsarbetslösa fanns bara 1090 personer anställda inom stat och landsting. Och av cirka 75.000 stöd för att anställa funktionshindrade och personer med nedsatt arbetsförmåga gick bara 2234 för att anställa inom stat och landsting. 13 personer i stat och landsting fick stöd för instegsjobb.
Lägst andel av alla i landet har Stockholms läns landsting. Enligt rapporten har bara 0,2 procent av jobben gått till personer med anställningsstöd. Bland kommunerna skiljer det sig markant, men i botten ligger Tingsryd och Kungsbacka med 0,7 procent och Täby med 0,8 procent av de anställda.
På SKL, Sveriges kommuner och landsting, så vill man dock tona ner siffrorna. Där menar man att landstingens låga andel beror på att man gjort stora omorganisationer. Därför har man inte längre så många tjänster kvar där det skulle vara aktuellt med subventionerade jobb.
DHR kritiskt
Maria Johansson är förbundsordförande för DHR, tidigare De Handikappades Riksförbund. Hon hoppas att en del av förklaringen är att funktionshindrade personer i det offentliga får vanliga jobb istället för stödjobb. Men hon är inte övertygad.
– Sysselsättningsgraden bland funktionshindrade är 50 procent, och den sjunker, säger hon.
– Det är dåligt att man inte kan föregå med gott exempel. Sedan är det ju bra att de här möjligheterna finns för den som varit utanför arbetsmarknaden länge. Men i slutändan måste ju målet vara att ha ett så kallat ”vanligt jobb”, som alla andra.