Antalet svenskar som begår självmord ökar, och allra mest bland unga mellan 15 och 24 år. Pirjo Stråte är vice ordförande för föreningen SPES, Riksförbundet för Suicid Prevention och Efterlevandes Stöd, som arbetar med anhörigstöd vid självmord. Hon säger att det ofta är svårt att se om en person har självmordstankar, att de kan dölja det väl.
– 90 procent av dem som kommer till oss säger att de inte har sett några tecken.
Förlorade sin son
Pirjo Stråte har själv förlorat både sin man och son i självmord. Varken hon eller sonens vänner förstod att han gick i de tankarna.
– Jag stod också helt handfallen. Han var deprimerad och hade fått hjälp, men efteråt känner man ”vad var det jag inte såg?”.
– Jag till och med frågade honom om han hade självmordstankar, och han sa att han aldrig skulle ta sitt liv.
”Viktigt att vara rak på sak”
Enligt Stråte kan tecken på att det finns en självmordsrisk vara små vinkar, som att någon plötsligt städar sitt rum eller ger bort en sak – vinkar som nära inte ser eller förstår.
– Om en person förändrats helt plötsligt från sitt vanliga jag och dra sig undan, då måste man reagera.
Om man misstänker att en person har självmordstankar är det viktigt att vara tydlig och rak på sak, enligt Stråte.
– Fråga rakt ut: Har du tänkt att du inte vill leva? Om personen svarar ja, ställ följdfrågan om de har tänkt på hur de skulle ta sitt liv. Har de svar på det, på vilket sätt de skulle göra det, då är det allvar och då måste man komma till en läkare, säger Stråte.
”Blandar inte alltid in föräldrarna”
Om man är under 18 år och har självmordstankar, kan man vända sig till Barn- och ungdomspsykiatrin, Bup. Vården gör då en bedömning om föräldrar alternativt vårdnadshavare ska underrättas.
– Om barnet har nått tillräcklig mognad och förstår konsekvensen av sitt eget handlade, då blandar man inte alltid in föräldrarna, säger Sten Jacobson, chefläkare vid Stockholms läns sjukvårdsområde.
När personen är över 18 år och myndig, måste han eller hon själv söka hjälp. Om personen vårdas men inte vill att anhöriga ska veta går det under sekretesslagen. Det är ett stort problem, enligt Stråte.
– Man måste vara envis och själv orka bråka om det här. Man får inte ens veta om ens son eller dotter ligger på sjukhus, säger Pirjo Stråte.
– Anhöriga ska vara en resurs. Vi diskuterar hur man kan lösa det för att ge bättre hjälp, det skulle bli billigare för samhället och få fler att må bättre.
Enligt chefläkare Sten Jacobson väljer patienten i de flesta fallen som är självmordsrelaterade att anhöriga ska kontaktas.