Foto: Jeppe Gustafsson/TT

Brå: Lågt förtroende för rättsväsendet i socialt utsatta områden

Uppdaterad
Publicerad

Stora problem med skjutningar och droghandel – men även bilbränder, buskörningar och individer som hindrar boende att röra sig fritt.

I en ny rapport från Brå framträder en mörk bild av förtroendet för rättsväsendet i landets utsatta områden där polisen uppfattas som slapphänt.

Situationen i landets 61 socialt utsatta områden beskrivs av Brottsförebyggande rådet (Brå) som exceptionell.

En av tre upplever stora problem med öppen droghandel respektive skjutningar.

Fler än hälften upplever stora problem med buskörningar, nedskräpning och bilbränder.

Nästan lika många uppger att det finns individer eller grupper i områdena som hindrar boende att röra sig fritt.

-Det är brotts- och ordningsproblem som har en stor inverkan på livskvalitén och skapar oro. Det kan handla om att man inte släpper ut barnen eller inte vågar gå till tvättstugan, säger Fredrik Marklund, utredare på Brå.

Allvarlig bild

Rapporten bygger på svar från den Nationella trygghetsundersökningen, men har kompletterats med intervjuer och enkäter för att ge en mer fördjupad bild.

-Det är en exceptionellt allvarlig bild som framkommer, framförallt när det gäller det dödliga våldet med skjutningar som både skapar otrygghet för de boende och en direkt livsfara för dem som råkar befinna sig i närheten, säger Gunnar Appelgren, kriminalkommissarie i Stockholm som jobbar specifikt mot länets särskilt prioriterade områden.

I vissa socialt utsatta områden existerar också parallella samhällsstrukturer.

-Framför allt är det kriminella som står för de här parallella samhällsstrukturerna. Men vi ser också att grupper baserade på etnicitet, släkt eller religion kan ha alternativa system, säger Johanna Skinnari, utredare på Brå.

Detta är något som i huvudsak missgynnar kvinnor – och otryggheten bland kvinnorna i dessa områden är också betydligt högre än i andra stadsområden.

-I vissa områden är kvinnor inte en vanlig och central del av miljön vid kafeterior och liknande, av olika skäl. Kvinnor uppger att man är trygg i hemmet, men man går inte ut efter klockan 21. Det är en väldigt manlig och patriarkal miljö, säger Appelgren.

”Fler synliga poliser”

Samtidigt har bara ungefär hälften i de utsatta områdena förtroende för polisen. En stor utmaning, enligt Gunnar Appelgren.

-Om vi nu ska lyckas vända utvecklingen och få en hållbar social utveckling om 15–20 år så måste vi förtjäna förtroende, vi måste skapa tillit, säger han.

Men bilden är komplex. Medan yngre män upplever att polisen överkontrollerar och trakasserar dem, upplever vissa andra boende, framför allt äldre, att polisen är för slapphänt mot de kriminella och inte klarar upp grova våldsbrott.

-Vi behöver en ökad närvaro av synliga poliser, för det gör att man känner att polisen gör något. Sen behöver vi öka trycket på de kriminella för att komma åt vapen, knivar och knark, och det innebär att vi behöver öka våra visitationer på både personer och bilar. Men vi måste göra det på rätt personer för att skapa den här tilliten, så att man inte känner att bara för att man bor i ett område blir man kontrollerad av polis, kommenterar Appelgren.

Många insatser

Enligt honom finns inte en enskild lösning på problemen.

-Polisen är en jätteviktig del initialt för att skapa tillit, få ordning och reda och trygghet i områdena. Men det finns ingen single solution, utan man behöver göra väldigt många insatser från många olika samhällsaktörer i områdena för att nå en tipping point (vändpunkt).

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.