Medieutredningen – nya aktörer kan få stöd

Uppdaterad
Publicerad

Flera nya aktörer föreslås kunna få presstöd, bland annat digitala- och gratismedier.

Men utökningen av mediestödet – 165 miljoner till år 2020 – bedöms för snålt, anser bland andra Svenska journalistförbundets ordförande.

Ramen i mediestödet utökas med 165 miljoner kronor till år 2020, då det uppgår till 732,1 miljoner kronor. Det nya mediestödet föreslås träda i kraft den 1 januari 2018. I det kan såväl digitala medier som gratismedier komma ifråga liksom nyhets- och bildbyråer.

-Fler släpps in i systemet. Samtidigt ökar kraven. Vi hoppas på extra stimulans och att de vita fläckarna täcks, sade utredaren Anette Novak.

Följande ingår bland annat i Novaks förslag till nytt mediestöd: Betald upplaga ska inte längre vara stödbas, ansvarig utgivare ska krävas, extra stöd ska ges för underbevakade områden samt för förbättrad tillgänglighet. Dessutom ska nystartade medier samt medier för det samiska folket och de nationella minoriteterna får lägre tröskelvillkor. Oberoendet från staten ska öka.

Svenska journalistförbundets ordförande Jonas Nordling var på plats när utredningen presenterades:

För snålt

-I grunden är det är det tänkt att öppna upp för flera aktörer. Men om det ska få en effekt är det alldeles för snålt tilltaget. Genom att det nu öppnas upp för fler så det blir det ju också mindre till allt fler, säger han till TT.

-Utredningen är ett steg i rätt riktning men tyvärr har det här steget tagit nästan två år. Det har varit som en våt filt över alla politiska beslut – sådana som kunde fattas under den här tiden.

Jonas Nordling hade i stället velat se, förutom ökat stöd, mer fokus på en ny skattebas. Även gällande förslaget om extra stöd för underbevakade områden, höjer han ett frågetecken hur det ska utformas:

-Man kan tolka in lite vad man vill i det. Först tänker man ur ett geografiskt perspektiv, men det framkom ju att det även kan handla om ämnesområden, säger han.

Ont om tid

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) uppmanar nu alla politiska partier att sätta igång sitt arbete omedelbart inför den kommande hanteringen i riksdagen:

-De här förslagen är radikalt nya. Men vi har inte mycket tid på oss, säger hon.

Andra förslag i utredningen är ett lokalt och regionalt offentligt finansierat mediebolag som ska kunna verka där ingen kommersiell aktör har råd eller viljan. Novak föreslår också en investeringsfond för nystartade mediebolag.

Anette Novak, berättar att man genomfört en medborgarundersökning i samband med utredningen.

Stor åldersskillnad

-Vi ser att det finns en stor vilja att betala för journalistik. Ungefär hälften är beredda att betala för kvalitativa nyheter. Kvinnor är mer benägna att betala än män.

Samtidigt betonar Anette Novak att det är en stor skillnad i åldrarna när det gäller intresset för lokaljournalistik.

-Bland de yngre är det bara 16 procent som följer med vad som händer lokalt, säger Novak.

Siffror från branschorganisationen Tidningsutgivarna speglar väl den svåra situation som svensk dagpress befinner sig i. De senaste fem åren har intäkterna minskat med drygt 3,5 miljarder kronor. Under samma period har antalet anställda journalister gått från 5 200 till 3 900, en minskning med 25 procent.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.