• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Södertälje i Södertälje kommun, Stockholms län. Det brinner i en industrilokal med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Stockholm.

Foto: Johan Nilsson/TT

Pandemin – en kris för social hållbarhet

Uppdaterad
Publicerad

Hur ska vi prioritera efter krisen? Hur ska vi rusta oss framåt för att bygga ett hållbart samhälle? Det är ett par av frågorna som seminariet söker svar på.

Seminariet inleds av Martin McKee, professor i europeisk folkhälsa, som ger ett internationellt perspektiv på sociala ojämlikheter och hälsoutfall av coronapandemin.

Ett exempel är hur olika rustade samhällsgrupperna är inför pandemin. Sambandet mellan etnicitet och sjukdom visar att vita män och kvinnor i Storbritannien löper mycket mindre risk att drabbas av sjukdom och död än alla andra etniska grupper.

Bristen på politiskt ledarskap i Storbritannien var ett stort problem i början av pandemin då premiärministern var väldigt frånvarande och upptagen med ”getting brexit done”.

Men Martin McKee är ändå optimistisk inför framtiden. Han menar att de finansiella aktörerna globalt har förstått att om länder inte investerar i sjukvården och de sociala försäkringssystemen kommer de vara dåligt rustade inför framtida kriser.

Den efterföljande paneldiskussionen drog liknande slutsatser. I Sverige har de utrikes födda drabbats mycket hårdare av pandemin. Det är stora skillnader både i antal smittade, sjuklighet, intensivvård och dödlighet. Pandemin har blottlagt de skillnader i samhället som redan fanns före pandemin.

Det handlar inte främst om språk- och kulturskillnader – den verkliga skillnaden är de socioekonomiska bakgrunderna som trångboddheten, ojämlikheten och diskrimineringen i vården.

– Den nya fattigdomsklassen är de utrikes födda, säger Ahmed Abdirahman, vd The Global Village.

För att bryta segregationen och den sociala ojämlikheten behöver systemen förstärkas långsiktigt. Där är skola och arbete är det mest centrala. De utrikes födda och andra utsatta grupper har drabbats hårdare också när det gäller arbetslöshet. De näringar de ofta arbetar i; hotell, restaurang, servicebranschen, egenföretagare m fl har varit särskilt drabbade. Det är viktigt att få de branscherna på fötter igen eftersom det kommer underlätta den socioekonomiska återhämtningen efter pandemin.

Medverkande i panelsamtalet:

Ahmed Abdirahman, grundare Järvaveckan och vd The Global Village

Anna Mia Ekström, klinisk professor i global infektionsepidemiologi, Karolinska institutet

Boel Godner (S), kommunstyrelsens ordförande, Södertälje kommun

Mikael Rostila, professor i folkhälsovetenskap, Stockholms universitet

Moderator: Mia Odabas

Arrangör: Forte talks

Nyfiken på kommande sändningar? Prenumerera på Forums tablå  

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.