USA inför presidentvalet

Uppdaterad
Publicerad

Det kommande presidentvalet 3 november tillhör de mest uppmärksammade och viktiga evenemangen under detta år. Det avgör vem och hur USA kommer att styras under de närmaste fyra åren. Detta får även stor betydelse för övriga världen.

Primärvalen under våren har fått ändrad karaktär genom coronakrisen, som drabbat USA allra hårdast i världen. Uppladdning sker nu inför partikonventen i sommar. Demokraternas hålls i mitten av juli i Milwaukee i Wisconsin, en så kallad swing state, där valutgången brukar vara jämn mellan kandidaterna. Efter en start med många aspiranter till landets högsta ämbete är det av allt att döma klart att Joe Biden, mångårig senator och vice president till Barack Obama, blir demokraternas presidentkandidat. Han har lovat att utse en kvinna till sin kandidat som vice president.

Republikanernas partikonvent hålls i slutet av augusti i Charlotte, North Carolina. Sittande presidenten Donald Trump kommer med största säkerhet att nomineras som kandidat för en andra presidentperiod. Efter partikonventen tar presidentvalskampanjen vid. Huvudfrågan är om Joe Biden ska lyckas besegra Donald Trump.

Inrikespolitiken brukar vara helt avgörande för utgången av presidentval i USA. Denna gång kan coronakrisen och dess följdverkningar samt ekonomin i landet bedömas komma att dominera valdebatten. Donald Trump har tidigare gått segrande fram på parollen America first. Inom utrikespolitiken har han avsagt mycket av USA:s deltagande i en multilateral världsordning. Det har inneburit att USA lämnat Parisavtalet om klimatet, uppsägning av kärnenergiavtalet med Iran och avtal på kärnvapenområdet med Ryssland, konfrontation gentemot Kina i handelspolitiken med mera. En allmän bedömning är att USA förlorat en hel del av sin tidigare ledarroll i världspolitiken.

Vad kan man vänta av partikonventen? Vilka huvudfrågor kan förutses inrikespolitiskt och utrikespolitiskt? Vilket stöd kan de bägge presidentkandidaterna väntas få från olika väljargrupper och delstater i USA? Går det på nuvarande stadium att säga något om övriga val 3 november – av vice president, till kongressen, delstatsparlament, val av guvernörer med mera? Hur kan valutgången bedömas påverka övriga världen? Dessa frågor som kommer att tas upp under det 90 minuter långa seminariet.

Seminariet, som arrangerats av ABF Stockholm och Arena Idé, är inspelat 18 maj utan publik i ABF-huset.

Medverkande:

Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier, Uppsala universitet

Ginna Lindberg, Sveriges Radio, Ekots utrikeschef, tidigare korrespondent i USA

Leif Pagrotsky, tidigare statsråd (S) och tills nyligen Sveriges generalkonsul i New York.

Öppningstalare: Gunnar Lassinantti, programansvarig, ABF Stockholm, och samtalsledare Håkan Bengtsson, vd, Arenagruppen.

Se hela seminariet i klippet ovan.

Nyfiken på kommande sändningar? Prenumerera på Forums tablå.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.