Inflationen härjar fritt i världen. Det är centralbankernas jobb att hejda den med räntehöjningar. Allt fler tunga ekonomiska bedömare säger att Sveriges centralbank, Riksbanken, behöver dra igång med räntehöjningar i år, eller i varje fall nästa år. Terminspriserna på räntemarknaden tyder också på det. Men Riksbanken själv räknar fortfarande med nollränta ända till hösten 2024.
Inflationen är visserligen för hög nu, 4 procent, men riksbankschefen tror att den faller tillbaka under året. Det är energipriserna som helt och hållet förklarar att inflationen ligger över Riksbankens mål på två procent. Och elpriserna går väl ner som vanligt när det bli varmare ute. Alltså är det ingen idé att höja räntorna, resonerar Riksbanken.
Väntade räntehöjningar i USA och Euroområdet
Riksbankschefen visade till och med upp kurvor som visade årets förväntade räntehöjningar i USA, Storbritannien och Euroområdet, samtidigt som han rakt av förklarade att det där gäller inte Sverige, här behövs inga räntehöjningar.
I andra länder, som USA och Storbritannien, är prisökningarna bredare, och dessutom har de redan spillt över i högre lönekrav. I Sverige däremot verkar det inte finnas något lönetryck uppåt att tala om, påpekade Riksbankschefen vidare.
För den som bekymrar sig över bolånen är det förstås skönast att tro på Riksbankschefen idag. Men det är också ovanligt farligt.
Det finns ganska många snubbeltrådar som Stefan Ingves inte verkar fästa blicken på. Lönerna till att börja med: Lönerna ligger visserligen stabilt nu, det har säkert många märkt nu när inflationen tagit fart och lönen alltså räcker till mindre.
Treprocentig löneökning kräver att Riksbankens prognos stämmer
Men det kommer en lönerörelse. Då finns det helt andra möjligheter för löntagarna att få igenom kompensation för höjda konsumtionspriser. Riksbanken talar om löneökningar på tre procent, vilket enligt Riksbanken är helt ok och inte kommer leda till någon fortsatt, och skadlig, pris- och löneökningsspiral.
Men det resonemanget bygger ju på att Riksbankens egna inflationsprognoser stämmer, prognoser som säger att inflationen ska falla tillbaka under året. Vilket i sin tur bygger på elpriserna sjunker.
Men att bedöma elmarknaden är inte enkelt. Det går nog att säga säkert att priserna kommer ligga lägre än under topparna i vintras ett tag framöver, men på sikt talar det mesta för att elpriserna faktiskt är uppåtgående.
Osäkerheten är stor alltså. Precis som brasklappen som avslutade riksbankschefens presentation idag: ”Penningpolitiken behöver löpande anpassas till konjunktur- och inflationsutsikterna”.
I klartext betyder det bland annat att det här med nollränta till andra halvåret 2024 kan ändras när som helst.
Dryg femhundralapp i månaden per procent och miljon i bolån
Räntorna har legat på noll eller minus sedan 2014. Många har fått rejält sänkta boräntekostnader tack vare det. Andra har köpt bostad på senare år, till de höga priser som nollräntan skapat.
Nu bör man nog tänka igenom hur det blir om styrräntan når upp till 1,5 procent i slutet av 2024, snarare än Riksbankens prognosticerade 0,2 procent. En dryg femhundralapp i månaden per procent och miljon i bolån är vad det kostar. Och, i så fall, antagligen högre elräkningar på det.
Det kan bli snålblåst i hushållskassan alltså, om inte riksbankschefen får rätt.