Anledningen till att Turkiet legat lågt i Natofrågan är att de har inväntat det svenska valet, förklarade den turkiska utrikesministern Mevlut Cavusoglu i en intervju med den statliga tv-kanalen TRT Haber i veckan.
”Vi förväntade oss ändå inte att de skulle agera innan valet. Regeringen som kommer bildas efter valet måste vidta nödvändiga åtgärder. De vet att avtalet inte kommer ratificeras av parlamentet om de slarvar bort det” sa han.
Det är helt enkelt bäddat för bråk med Sveriges nästa regering. Möjligtvis kan samtalen bli mindre infekterade eftersom den förra regeringens kontakter med syrisk-kurdiska politiker och Amineh Kakabaveh:s vågmästarroll var ett stort irritationsmoment i Ankara.
Men Turkiets svårsmälta, för att inte säga omöjliga, krav kvarstår även för en ny svensk regering att hantera.
Tunn bevisning
Turkiet kräver bland annat utlämningar av personer som pekas ut som terrorister för att låta Sverige och Finland bli fullvärdiga medlemmar i försvarsalliansen. Turkiets bevisning har beskrivits som mycket tunn.
Under Natotoppmötet i Madrid i juni slöts ett avtal med Turkiet som ett villkor för att Sverige och Finland skulle få status som ansökningsländer. Men bläcket hann inte torka förrän åsikterna gick isär om vad man egentligen kommit överens om. Turkiet menar sig ha blivit lovade utlämningar medan Sverige menar att det är upp till det svenska rättssystemet.
Turkiet väntas nu använda ratificeringen i parlamenteten som ett nytt tillfälle att sätta press på Sverige. Hittills har 27 Natoländer godkänt Sverige och Finland som Natomedlemmar i sina parlament. Kvar är Slovakien, Ungern och Turkiet för att medlemskapet ska fullbordas.
Används som påtryckningsmedel
Men det kan också finnas en annan förklaring till varför Turkiet har bråttom med att väcka liv i Natofrågan. Mycket tyder på att Turkiets blockering av svenskt och finskt Natomedlemskap också används som påtryckningsmedel för att få köpa det amerikanska stridsflygplanet F-16.
Nästa vecka reser president Recep Tayyip Erdogan till New York för att delta i möten i FN generalförsamling. Enligt Reuters planeras då ett möte mellan Erdogan och USA:s president Joe Biden.
För att Turkiet ska kunna köpa stridsflygplanet krävs majoritet i den amerikanska kongressen, där motståndet är starkt emot vapenexport till Turkiet. Joe Biden lovade Turkiet att ge sitt stöd i frågan samtidigt som Sverige och Finland släpptes fram som ansökningsländer.
Så blev den nordiska Natoutvidgningen ett slagträ för turkiska stridsflygplansköp. Troligtvis kommer Natofrågan också bli en huvudvärk för Sverige nästa utrikesminister.