Foto: ScanpixVisa alla (2)
Visa alla (2)

Miljontals drabbas av omstridda lagar

Publicerad

– Sedan valet 2010 har försöken att inskränka rösträtten ökat dramatiskt. Sammanlagt är det ett trettiotal delstater som har försökt ändra rösträttsreglerna. Det säger Deborah J. Vagins, chefsjurist i Washington på ACLU (American Civil Liberties Union), som slåss för lika rösträtt och andra mänskliga rättigheter.

– Och det drabbar alltid de svagaste i samhället. Det tycks finnas en plan för att utestänga dem från politisk delaktighet, säger Deborah J. Vagins.

ACLU är partipolitiskt neutralt. Men i det här fallet gäller kritiken nästan uteslutande delstater som styrs av republikanerna, som vann stort i valet 2010.

Vrida klockan tillbaka
Det är delstaternas sak att bestämma detaljerna om hur röstningen ska gå till.

– Fram till 1965 hade vi en rad lagar som diskriminerade svarta. De avskaffades genom Lyndon B. Johnsons stora rösträttsreform. Men nu har vi sett klara tendenser att vrida klocka tillbaka, säger Deborah J. Vagins.

Fem miljoner
Brennan-institutet vid New Yorks universitet har tidigare sagt att det är fem miljoner (!) människor som drabbas av dessa inskränkningar.

– Siffrorna har nog ändrats nedåt en del sedan dess eftersom en del domstolar har återkallat delstatspolitikernas beslut. Men en lagförändring i Florida utesluter en miljon människor från röstning. Det rör sig om förut straffade.

Foto-id
Vad det handlar om är krav på att väljarna ska ha id-kort med foto. Eller att man inskränker förhandsröstningen för att försvåra valdeltagandet. Inskränkningar görs också för de grupper som aktivt arbetar med att få fler väljare att registrera sig för röstning.

Tidigare har man inte krävt foto-id vid röstning. I presidentvalet 2008 fanns det 169 miljoner registrerade väjare.

– I dag är 25 procent av alla svarta utan foto-id, 20 procent av de äldre saknar det. Man har hittills klarat sig med andra typer av id.

Bevisen saknas
Orsaken till förändringarna är att politikerna hävdar att man vill förhindra valfusk. I delstaten Ohio sattes till och med upp affischer som talade om att valfusk är ett svårt brott.

Men samtidigt finns det inga bevis på att valfusk har begåtts på grund av att någon saknas foto-id.

– I delstaten Pennsylvania underkändes ett lagförslag. Och till och med de myndigheter som ville undvika valfusk medgav att man inte hade haft några sådana hittills.

De svagaste drabbas
De grupper som drabbas är de svagaste i samhället, framhåller Deborah Vagins.

– Det handlar om unga, handikappade, äldre, fattiga, krigsveteraner, svarta och de med latinamerikansk härkomst.

Kraven på foto-id betyder en rad byråkratiska svårigheter för dem som vill skaffa dem. Id-kortet sägs vara gratis, men samtidigt krävs ofta födelseattest som kostar pengar. Och det krävs mycket tid, tålamod – och alltså pengar – för att skaffa kortet.

Nu har visserligen domstolar stoppat en del av förslagen. Men tendensen är ändå tydlig: Republikanskt styrda delstater vill stänga ut stora väljargrupper. Och en del av de grupperna är sådana som röstar starkt demokratiskt. (Bara i en delstat – Rhode Island – har även demokrater infört lagar om id-kort.)

Planlagd aktion
I årets val väntas resultatet bli mycket jämnt. Det gör att varje röst blir viktig. Det är redan många som fruktar ett valkaos som det år 2000 då George Bush blev president tack vare nära 600 omtvivstade röster i Florida.

Ett av de tydligaste bevisen på att detta är en planlagd aktion är ett uttalande från den republikanske majoritetsledaren i representanthuset i delstaten Pennsylvania, Mike Turzai. Han har rakt ut – framför kameror – sagt att ett sådant beslut leder till att Mitt Romney vinner presidentvalet.

Observatörer i Ohio
Delstaten Ohio ses som ett av problemområdena. Dit ska ACLU skicka valobservatörer. Troligen kommer också justitiedepartementet att övervaka detta valet. Valet där kommer från alla håll – även mediernas – att bli det mest bevakade.

Ohio ses som det viktigaste av alla delstaterna i presidentvalet. Det anses att den som vinner Ohio också kommer att bli president.

Skamgrepp
Förutom dessa sätt att inskränka rösträtten konstaterar ACLU att det finns en rad olika skamgrepp som gäller att informera människor fel om röstplats och rösttider.

Felaktig information lämnas ut. Ibland – som i Pennsylvania – har myndigheterna lämnat ut information med  de rösträttsinskränkningar som en domstol har förbjudit.

Högsta domstolen har hävt ett förbud för arbetsgivare att påverka sina anställda. Nu rapporteras det om företag som skickar brev till sin personal – och uppmanar dem att rösta på Romney för ekonomins skull.

Fiffel
ACLU bekämpar fiffeltendenser dels i domstolar dels samarbetar man med en rad rösträttsorganisationer för att upplysa väljare om deras rättigheter – som fifflande valmyndigheter försöker förtiga.

På sajten lawyerscommittee.com finns information om rösträttsmanövrerna. På en särskild ”Skammens karta” (Map of Shame) informerar man om läget delstat för delstat.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

USA-valet 2012

Mer i ämnet