Ekonomin har varit en av huvudfrågorna i den amerikanska presidentvalskampanjen. Men den har mest handlat om arbetslösheten, tillväxten och huspriser: områden där det finns en rad positiva signaler.

Till skillnad från Europa växer den amerikanska ekonomin, huspriserna har bottnat och det finns vissa tecken på att det nu håller på att vända. Även om arbetslösheten fortfarande är hög så är den på väg nedåt. Det finns alltså en rad positiva tecken för den amerikanska ekonomin.

Ändå är det mycket som talar för att ekonomin kommer att bli president Barack Obamas största problem och det kan bli en mardröm för presidenten om han inte snabbt hittar en lösning.

Det handlar framför allt om den skenande statsskulden. I år väntas USA få ett  budgetunderskott på över 1.000 miljarder dollar. I förhållande till den samlade produktionen, BNP, så har USA i dag ett större underskott än europeiska krisländer som Spanien, Portugal, och Grekland. Och detta kan inte fortsätta.

Men frågan är bara vad som ska göras när USA är delat i två politiska läger: republikanerna anser att staten måste skära ned på sina utgifter och vill inte höja några skatter medan demokraterna med Barack Obama i spetsen vill göra precis tvärtom.

Det har lett till mycket låsta postioner där republikanerna som har majoritet i representanthuset kunnat blockera alla förslag från Barack Obamas sida. Problemen har hela tiden skjutits på framtiden och nu har det har gått så långt att politikerna infört ett budgetstup som träder i kraft i början av nästa år. Om det inte nås en lösning före dess blir det automatiskt kraftiga skattehöjningar och nedskärningar i budgeten.´

Men det klarar inte den amerikanska ekonomin av enligt alla ekonomiska bedömare utan det innebär att USA kastas in i en ny djup lågkonjunktur.

Så därför räknar till Internationella Valutafonden, IMF, kallt med att de amerikanska politikerna inser vad som står på spel och når en uppgörelse. Ansvaret för att så ska ske vilar på den amerikanske presidenten Barack Obamas axlar.