Dödsstraff
Kina är det land i världen som avrättar allra flest, enligt människorättsgruppen Amnesty. Hur många Kina faktiskt avrättar är däremot inte känt, eftersom Kina håller dem hemliga.
När Amnesty uppger att antalet avrättningar i världen år 2016 var minst 1032 så ingår därför inte de ”tusentals” avrättningar som Kina anklagas för. Amnesty har också kritiserat Kina för bristande transparens kring hur dödsstraffet används, trots att kinesiska myndigheter ska ha sagt sig göra framsteg i fråga om just transparens.
Tortyr
Amnesty International har också pekat ut Kina som skyldig till tortyr, inte minst eftersom rättssystemet beskrivits som mycket beroende på erkännanden. Erkännanden som ofta ska ha framtvingats genom tortyr.
Tortyr beskrivs som särskilt vanligt när det handlar om brottsmisstänkta som ännu inte ställts inför rätta. Den som anses vara ett politiskt hot mot systemet är särskilt utsatt – till exempel människorättskämpar, politiska dissidenter, korruptionsanklagade tjänstemän. Eller medlemmar av grupper som Falun Gong, och personer av tibetanskt eller uiguriskt ursprung som anklagats för separatism.
Politiskt förtryck
Flera av de grupper som ovan listas som särskilt utsatta för tortyr-risk möter också andra sorters repression i Kina. Enligt flera människorättsorganisationer har det redan begränsade utrymmet för politisk kritik och civilsamhälle dessutom minskat under president Xi Jinpings styre. HRW har dessutom kritiserat omvärlden för en ovilja att sätta press på Kina, och varnade två år sedan att ”stöd till det systematiska nedtryckandet av grundläggande friheter är en närsynt och farlig politik”.
Nätblockering
Kina har anklagats för att ha världens mest omfattande censur av internet med många tusentals hemsidor blockerade. Övervakningen är dessutom mycket långtgående och sofistikerad, och kritiker talar ofta om ”Kinesiska nätmuren”. Internationella sociala nätverk som Facebook, Youtube och Twitter är blockerade.
Även andra tjänster som Google och Whatsapp blockeras, och i stället finns kinesiska motsvarigheter som myndigheterna kan kontrollera bättre.
På senare tid har Kina dessutom satt in åtgärder för att stoppa nätanonymitet. Det med skärpta lagar om VPN-tjänster som låter användare kringgå censuren, och regler för användning av sociala medier.
Pressfrihet
Utöver stora begränsningar av nätfrihet så har Kina också ett av världens mest restriktiva medieklimat, enligt organisationen Freedom House. Freedom House ger Kina 87/100 i sin rankning av pressfrihet, där 0 är mest fritt och 100 är lägsta möjliga betyg. Det styrande kommunistpartier kontrollerar nyhetsrapportering genom direkt ägande, straff för kritik på nätet, och dagliga direktiv till medier, enligt Freedom House.
Religiös repression
Ett annat område där Kinas regering under president Xi dragit åt kontrollerna är religion, enligt Freedom House. I början på året släppte organisationen en ny rapport där man uppgav att myndigheter blivit än hårdare mot vissa grupper som redan varit föremål för stränga straff, förföljelse och ibland dödligt våld. Detta gäller särskilt trosinriktningar som myndigheter kopplar samman med andra politiska hot – såsom tibetansk buddhism, Falun Gong-rörelsen, eller islam bland exempelvis den uiguriska befolkningen.