Elizabeth Warren, Joe Biden, Bernie Sanders och Michael Bloomberg . Foto: TT

Allt du behöver veta inför supertisdagen

Uppdaterad
Publicerad

Jakten på Demokraternas nominering till presidentvalet börjar nu öka tempot – efter fyra primärval har det blivit dags för supertisdagen då en tredjedel av alla delegater ska delas ut. Här är allt du behöver veta om förutsättningarna inför omröstningarna.

Vad är supertisdagen?

Hittills har demokraterna i de relativt små delstaterna Iowa, New Hampshire, Nevada och South Carolina fått lägga sin röst på den kandidat de vill se ställa upp mot Donald Trump i höstens presidentval. Tillsammans har de fördelat totalt 155 delegater.

Demokraternas primärval

På supertisdagen går 14 delstater och amerikanska Samoa (som inte har delstatsstatus) till val. Tillsammans kommer de fördela 1 357 delegater mellan kandidaterna – därav prefixet “super”. Årets supertisdag har blivit extra “super” efter att jättestaten Kalifornien flyttat fram sitt primärval och nu är en del av supertisdagen.

Efter tisdagens val kommer ungefär 38 procent av alla delegater ha delats ut, och det ses därför som en vattendelare i nomineringskampanjen. En del kandidater kan komma att hoppa av om de gör dåligt ifrån sig, och det är möjligt att två eller tre kandidater definitivt kopplar greppet om nomineringen.

Här är alla delstater och territorier som röstar på supertisdagen, från störst till minst: Kalifornien, Texas, North Carolina, Virginia, Massachusetts, Minnesota, Colorado, Tennessee, Alabama, Oklahoma, Arkansas, Utah, Maine, Vermont, Amerikanska Samoa.

Här kan du läsa mer om hur primärvalen fungerar.

Kandidaterna

En tidigare vicepresident, miljardären som varit borgmästare i New York, mannen som nästan vann nomineringen mot Hilary Clinton 2016 eller senatorn från Massachusetts?

Här är kandidaterna som gör upp om kampen att bli Demokraternas presidentkandidat.

Detta är förutsättningarna

Delegaterna fungerar som väljarnas ombud och röstar på sin kandidat på partikonventet i Milwaukee, Wisconsin, i mitten av juli. För att vinna nomineringen krävs 1991 delegater – alltså mer än hälften. Om ingen kandidat når upp till det är det fritt fram för kandidaterna att kohandla med sina delegater inför en andra omröstning. Där får även så kallade superdelegater rösta, 771 delegater som utnämnts av partiledningen och inte av väljarna.

Eftersom det i år är ovanligt många kandidater som fortfarande är kvar i tävlingen framstår det just nu som mycket sannolikt att ingen kandidat kommer till konventet med tillräckligt många röster för att vinna i första valomgången. Det har inte hänt sedan 1984.

Vad händer efter supertisdagen?

Årets nomineringsval är ovanligt. Kandidaten med störst stöd bland väljarna, Bernie Sanders, saknar stöd i partiledningen och bland superdelegaterna. Att Elizabeth Warren, som har många liknande förslag som Sanders, fortfarande är kvar i tävlan minskar hans möjligheter att få en egen majoritet av delegaterna, vilket öppnar för en andra omröstning på konventet.

Det här blir viktigt eftersom det kan komma att spela in i huruvida kandidater som Warren och Bloomberg hoppar av om de gör dåligt ifrån sig på supertisdagen. Väljer de att kliva åt sidan för att ge plats åt liknande kandidater, eller stannar de kvar till slutet?

Med tanke på att partiets kandidat kan komma att utnämnas på själva konventet under en andra omröstning finns det fortfarande incitament för dem att stanna kvar i tävlan och kohandla sig till nomineringen under en andra omröstning, med stöd av partiets superdelegater.

Om det skulle innebära att den kandidaten som fått flest röster – Bernie Sanders, som det ser ut just nu – inte får nomineringen, kan en sådan utveckling bli mycket kontroversiell.

*En femte kandidat, Hawaii-demokraten Tulsi Gabbard, är officiellt fortfarande med i tävlan men har inte vunnit några delegater och har inte deltagit i de senaste debatterna eftersom stödet för henne är mycket lågt.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Demokraternas primärval

Mer i ämnet