Svenskt nej till tätare EU-samarbete

Publicerad

Fredrik Reinfeldt kommer till veckans EU-toppmöte med en åsikt klar, Sverige ska inte stödja förslagen om steg mot ett mer federalt EU:

– Det kräver mycket bättre analyser.

Torsdagens och fredagens EU-toppmöte ska diskutera långtgående förslag om att flytta beslutsmakten över skatter och budgetar från nationella parlament till en gemensam europeisk nivå, ett stort steg i federal riktning. Sverige kommer att ställa sig vid sidan om, men frågan är om det blir starten för ett allt mer splittrat och delat EU.

Det kallas ”de fyra presidenternas” förslag om en ”genuin ekonomisk union” för att förebygga framtida kriser inom euro-området. I första hand gäller förslagen länderna med euro-valuta, men det är tänkt att andra EU-länder som vill ska kunna ansluta sig.

Eurokrisen

Svenska partier emot

När statsminister Fredrik Reinfeldt var i riksdagens EU-nämnd på onsdagen för att få förhandlingsmandat inför toppmötet fanns en stor samsyn att Sverige inte ska stödja förslagen.

– Det här är långtgående idéer som inte tar itu med grundläggande problem som dålig konkurrenskraft i Europa, det är inte färdigdiskuterat och det kräver mycket bättre analyser, sade statsminister Fredrik Reinfeldt (M).

– Det är ett försök att gömma sig bakom den ekonomiska krisen för att i grunden förändra EU-samarbetet och ta stora steg i federalistisk riktning, och samtidigt riskerar det att splittra EU, sade Marie Granlund (S).

– Det vi varnade för vid folkomröstningen 2003 och ja-sidan då sade inte skulle ske, det ser vi nu i de här förslagen, nu talas det om att EU ska stå för finanspolitisk samordning, och det är vi emot, sade Lars Ohly (V).

Federala steg väntar

Belgaren och federalisten Herman Van Rompuy är en av författarna till förslaget. Han är ordförande för toppmötet eller Europeiska rådet, som det heter officiellt. Från den belgiska inrikespolitiken har han mångårig erfarenhet av manövrerande och kompromisser, av att kasta fram förslag och sedan ta några steg tillbaks. Från mäktiga Tyskland kommer nu signaler att Van Rompuys förslag går för långt när det gäller att ha en gemensam budget och betala pengar till framtida krisländer.

Men även om det långtifrån blir klartecken att gå vidare med alla delar så kommer euro-länderna säkerligen att ta steg mot mer samordning av ekonomisk politik och samordning av skatter och budgetar.

Splittrat EU

Frågan är hur länderna utanför euron reagerar. I Storbritannien spekuleras om en folkomröstning om landet överhuvudtaget ska vara kvar i EU. För Sverige blir frågan på område eller område, vill vi delta i euro-ländernas allt tätare samarbete eller stå vid sidan om? Kommer splittring och olika regler att göra att EU:s inre marknad inte längre fungerar som tidigare, kommer det bli svårare att sälja varor och tjänster om olika regler gäller för euro- och icke-euroländer?

Det kanske inte blir några dramatiska beslut vid toppmötet under torsdag och fredag. Mycket lär hänskjutas till fortsatt utredande och diskuterande, men euroländerna verkar ändå på väg mot allt tätare och mer federalt samarbete.

Här är något av vad som ska diskuteras i Bryssel:

  • Gemensam europeisk kontroll av banker
  • Banker ska betala till gemensam fond för framtida krisbanker
  • Budget och skatter ska samordnas och godkännas på europeisk nivå
  • Kontrakt där varje land lovar ekonomiska reformer
  • Gemensam budget för euroländerna där pengar samlas för att klara kriser för enskilda länder

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Eurokrisen

Mer i ämnet