USA väntas presentera ett stödpaket till Grönland. Foto: TT

Amerikanskt stödpaket till Grönland väcker kritik i Danmark

Uppdaterad
Publicerad

Mindre än ett år har gått sedan Donald Trump inledde ett misslyckat försök att köpa loss Grönland. Nu har USA offentliggjort ett omfattande stödpaket till den arktiska ön. Ett besked som väcker viss kritik i Danmark.
– Det här är ett försök att muta den grönländska befolkningen, säger den danska parlamentsledamoten Karsten Hönge till Reuters.

Det var i augusti 2019 som Washington Post avslöjade amerikanska planer på att försöka köpa loss Grönland från Danmark. Uppgifterna bekräftades senare av Vita Huset och ledde till en smärre diplomatisk kris mellan länderna.

”Grönland är inte till salu” konstaterade Danmarks statsminister Mette Frederiksen frankt varpå den amerikanske presidenten ställde in ett planerat statsbesök.

Omfattande stödpaket

Tidigare i veckan offentliggjorde USA:s ambassadör i Danmark att man planerar för ett ”omfattande stödpaket” till Grönland.

Det grönländska styret bekräftade under torsdagen att USA kommer bistå ön med drygt 12 miljoner dollar som går till projekt med fokus på ekonomisk utveckling.

Det handlar bland annat om stöd till mineralindustrin, turism och utbildning. Grönlands självstyre har accepterat erbjudandet.

”Passerat en gräns”

Beskedet har väckt starka och blandade reaktioner i det danska parlamentet.

Den grönländska politikern Aaja Chemnitz Larsen från  IA-partiet beskriver biståndet som en ”charmoffensiv” från USA.

– Amerikanarna är välkomna att investera på Grönland. Men det är viktigt att se till att Grönland inte blir skyldiga USA något. Vi är skeptiska till vad de verkligen vill ha, förutom inflytande, säger hon till nyhetsbyrån AP.

Karsten Hönge, parlamentsledamot för Socialistisk Folkeparti  och ordförande för Grönland och Färöarna i Folketinget är mer kritisk och menar att att USA ”passerat en gräns”.

– Det är unikt att en nära allierad försöker skapa splittring mellan Grönland och Danmark på det här sättet, säger han till Reuters.

Även Sören Espersen, parlamentsledamot för Dansk Folkeparti och medlem i utrikesutskottet, kritiserar stödet och beskriver det som ”en förolämpning” mot både Grönland och Danmark.

Utrikesministern positiv

Danmarks utrikesminister Jeppe Kofod välkomnar däremot initiativet och påpekar att Grönland under flera år arbetat för att utveckla sin ekonomi genom att bland annat öppna upp för utländska investeringar.

– Jag tycker att det är uppmuntrande att det är USA, en granne och nära allierad, som kommer med det här bidraget, säger han till Reuters.

Grönland har stor strategisk betydelse för USA:s militär, bland annat för landets ballistiska varningssystem. Ett amerikanskt förvärv av ön skulle också balansera Rysslands och Kinas militära och kommersiella upprustning i Arktis, skriver Reuters. 

Grönland är världens största ö, med en befolkning på cirka 56 000 invånare. Runt 80 procent av landytan täcks av is och den isfria arealen är lite mindre än Sveriges yta.

Grönland har varit en dansk koloni sedan 1814. 1953 ändrades Grönlands status från koloni till danskt län och 1979 fick grönlänningarna självstyre.

Det innebär att den danska drottningen är statsöverhuvud och att den danska regeringen har ansvar för bland annat utrikes- och försvarspolitik, rättsväsende och administrationen av naturtillgångar.

2009 utvidgades självstyret. Grönland fick äganderätten till sina naturtillgångar i marken, med förbehållet att om vinsterna blev stora skulle det danska stödet minska i motsvarande grad.

Danmarks årliga bidrag motsvarar runt hälften av Grönlands budget. Den viktigaste inkomstkällan utöver pengarna från Danmark är fiske.

Grönlänningarna själva vill enligt opinionsmätningar gärna ha självständighet, men inte till priset av sämre levnadsstandard.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer