Coronapandemin blev inte bara en global katastrof ur både hälso- och ekonomisynpunkt. Det satte även ljus på den stora ojämlikhet som råder i stora delar av världen.
I Amnestys årsrapport för 2020 fastslår människorättsorganisationen att följderna av viruset drabbade etniska minoriteter, flyktingar, äldre personer och kvinnor och sjukvårdspersonal hårt.
En bidragande orsak var många länders beslut att helt stänga sina gränser.
För många flyktingar och asylsökande innebar nedstängningen ett fortsatt liv i undermåliga läger och att livsviktiga förnödenheter inte kom fram. De hårda nedstängningarna i många samhällen ledde till en markant ökning av våld i hemmet där kvinnor varit extra utsatta.
– De mest sårbara tog den hårdaste smällen. Pandemin visade vilka vi inte borde vara, men de vi faktiskt är, säger Agnès Callamard.
Amnesty: Ledare har använt pandemin som ett vapen
I rapporten passar Amnesty även på att rikta stenhård kritik mot några av världens ledare. Organisationen skriver att hanteringen i många länder “präglats av opportunism och totalt förakt för mänskliga rättigheter” där politiker velat tysta kritiker.
Som exempel tar man upp Ungern och Viktor Orbán vars regering infört fängelsestraff på upp till fem år för ”spridning av falsk information” om covid-19. I Gulfstaterna Bahrain, Kuwait, Oman, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten har ländernas styre fortsatt slå ned på yttrandefriheten genom att åtala personer, som kommenterat landets hantering av pandemin på sociala medier, för att sprida falsk information.
I andra länder har våldet mot befolkningen eskalerat. I Filippinerna, Nigeria och Brasilien dog fler människor av polisens våld under 2020, ofta i samband med protester som krävt ansvar och rättigheter.
– Runt om i världen har ledare använt coronaviruset som ett vapen till att förtrycka människor, med hjälp av bland annat nya lagar och långa undantagstillstånd, säger Agnès Callamard.
Världens rika länder köper allt vaccin
Amnesty belyser även bristen på internationellt samarbete under pandemin. Man riktar framför allt en känga till världens rika länder för att lägga beslag på det mesta av världens vaccinleveranser.
– Att vaccinera en liten procent av världens befolkning och tro att det är vägen framåt är befängt. Responsen på en global pandemi måste vara globala åtgärder, säger Agnès Callamard.
