Analys: ”En revolution bland de ultraortodoxa kvinnorna”

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Bör ultraortodoxa kvinnor få sitta i Israels parlament? Det menar Adina Bar Shalom som kampanjar inför valet till knesset i vår. Eftersom Israels ultraortodoxa partier inte sätter upp kvinnor på sina listor har hon grundat ett eget parti. 

Stina Blomgren

Utrikesreporter

Människor vänder sig om när ultraortodoxa Adina Bar Shalom skakar hand med väljare. Hon är ett känt namn i Israel. Eftersom hon är kvinna tillåts hon inte kandidera till det israeliska parlamentet med de ultraortodoxa Shas-partiet som står henne närmast. 

Bar Shalom anser att kvinnor förstår politiken lika bra som män och att kvinnors åsikter är lika viktiga som männens. Den ultraortodoxa judiska befolkningen i Israel är en dryg tiondel av befolkningen, ungefär en miljon människor. I knesset sitter tre ultraortodoxa partier. Samtliga av deras parlamentariker är män.

Enligt de ultraortodoxa partiernas tolkning av judisk lag är kvinnor inte tillåtna att delta i det politiska styret.

”Grunden mer kultur än religion”

Men Adina Bar Shalom menar att det pågår en stor förändring bland en del av gruppens kvinnor. Även om en överväldigande majoritet av den ultraortodoxa befolkningen röstar på ultraortodoxa partier så påverkas gruppens väljare när samhället förändras, menar hon. 

Michal Tzernovski, en annan kvinnlig ultraortodox politiker som nu kandiderar till knesset för det israeliska arbetarpartiet, menar att tolkningen att kvinnor inte ska inneha politiska poster handlar mer om kulturella normer än om religion. Idag finns det en ultraortodox kvinnlig domare, ultraortodoxa kvinnliga företagsledare och en ultraortodox kvinnlig pilot, konstaterar hon. 

Hon får stöd av Esty Shushan som grundat Nivcharot, en rörelse som försöker uppmuntra ultraortodoxa kvinnor att engagera sig politiskt. Under slagordet ”Rösta inte” uppmanar hon kvinnorna att sluta rösta på partier som inte har kvinnliga kandidater i parlamentsvalet.

”Röstar på partiet som deras rabbinen säger”

Ultraortodoxa judar har en särställning i Israel. Efter andra världskriget bestämde landets första premiärminister Ben Gurion att de skulle få stöd  av staten för att studera de heliga skrifterna Torah och Talmud på heltid. I dag yrkesarbetar ungefär hälften av de ultraortodoxa männen – och drygt 80 procent av de ultraortodoxa kvinnorna. 

I den ortodoxa stadsdelen Mea Shearim i Jerusalem går kvinnorna i långa kjolar och täcker håret med peruk eller huvudbonad om de är gifta. Männen har hatt och långa lockar vid öronen. Här röstar de flesta på det parti deras rabbin säger åt dem att rösta på, förklarar David Meir som bor i området. 

Han säger att han inte har någonting personligt mot enskilda kvinnliga parlamentskandidater. 

 – Men det finns lagar som sedan tusentals år lär oss hur vi ska leva. En kvinna ska inte vara i knesset. Hon kan göra andra bra saker men hennes plats är inte i parlamentet.

”Vill inte förändra religionen –  bara samhället”

I mitten på januari i år beordrade Israels högsta domstol det ultraortodoxa partiet Agudat Yisrael att acceptera kvinnliga partimedlemmar. Agudat Yisraels ledning har svarat att man inte kommer att förändra sin inställning mot att acceptera kvinnliga parlamentskandidater -  eftersom beslutet bygger på historiska beslut av religiösa ledare. Därför anses den högsta domstolens utslag inte få någon påverkan.

Men politiska bedömare ger Adina Bar Shalom goda chanser att nå en plats i knesset. Själv är hon övertygad:

– Jag säger pröva oss och du ska få se att vi lyckas. Samhället ser annorlunda ut i dag än det gjorde för 15-20 år sedan. Vi vill inte förändra religionen –  bara samhället, säger hon.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.