“Kanske är tiden inne för Turkiet att diskutera en ny grundlag”, sa Erdogan på måndagen. Den nuvarande konstitutionen skrevs av militärjuntan 1982. Därför behöver den ersättas av något mer “civilt” menar presidenten.
Att göra upp med militärdiktaturens mörka förflutna låter ju ädelt. Men problemet är att många misstror presidentens verkliga syfte. Utspelet kan ses som ett tecken på att Erdogan insett att han kanske inte kommer vinna nästa val, menar Turkietexperten Soner Cagaptay.
2018 gjordes ändringar i grundlagen som kraftigt utökade presidentens makt. Motivet sas då vara ett mer effektivt styrelseskick. Men i praktiken gjorde det Turkiet till ett enmansvälde under Erdogan.
Ekonomiskt missnöje får stödet att sina
Frågan är vad Erdogan har för egenintresse av en grundlagsändring denna gång. En möjligt förklaring ligger i att en president får sitta vid makten maximalt två omgångar. Erdogan kan bli omvald en gång till, men vid 2028 tar det stopp enligt nuvarande spelregler.
Men det finns ett ännu mer brådskande problem. Inför nästa parlamentsval om två år kan det bli svårt för Erdogans parti AKP att behålla regeringsmakten.
Erdogan har styrt Turkiet sedan 2002 och aldrig förlorat ett val. Men i lokalvalen 2019 överraskade oppositionen med segrar i många av Turkiets storstäder. Istanbul och Ankaras oppositionella borgmästare fortsätter vinna popularitet och har bevisat att AKP inte är oövervinnerliga. De har slagit hål på den seglivade myten att det saknas realistiska alternativ.
Missnöjet med Turkiets knackiga ekonomi får stödet till Erdogans parti AKP att stadigt sina. AKP har fortfarande ett starkt stöd bland väljare, men utan något hopp om ekonomisk bättring är AKP som en läckande båt.
Har inte tiden på sin sida
Arbetslöshet och inflation leder väljare i armarna på oppositionen. Dessutom hotar utbrytarpartier med avhoppade regeringspolitiker, däribland den tidigare premiärministern Ahmet Davutoglu, AKP:s starka ställning bland konservativa väljare.
Sammantaget är det en utveckling som sätter press på Erdogan. Han har inte tiden på sin sida.
Erdogans trängda läge kan innebära dåliga nyheter för prokurdiska vänsterpartiet HDP, Turkiets tredje största parti. Ett möjligt scenario är att de kommer att offras för regeringens överlevnad.
Ultranationalistiska MHP är Erdogans allierade och livlina vid makten. De kräver att det kurdiska partiet ska förbjudas och uteslutas att delta i nästa parlamentsval.
Att attackera HDP, som anklagas för samröre med terrorstämplade PKK, kan också splittra oppositionen som delvis består av turknationalistiska väljare.
Men än så länge är det bara spekulationer. Vi vet inte närmare vad en ny grundlag kommer att innebära. Men en sak är säker, dess innehåll kommer genast att läsas med den överhängande frågan om hur det påverkar Erdogans politiska överlevnad.