Analys: ”Etiopiens blodiga krig – vilka slåss och varför?”

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Inbördeskriget i Etiopien är kanske världens just nu blodigaste konflikt. Kriget har pågått i drygt ett år och det verkar inte ta slut inom den närmaste tiden. Men vilka är det egentligen som slåss och varför slåss de?

Johan Ripås

Afrikakorrespondent

Huvudaktörer i konflikten är regeringen med premiärminister Abiy Ahmed, som tilldelades Nobels fredspris 2019. På den andra sidan står regionen Tigrays lokala regering, TPLF.

Det finns ett antal andra aktörer, men låt oss börja så.

Utrikesbyrån

TPLF var dominerande i den auktoritära regim som styrde Etiopien under decennier. Personer från TPLF hade ledande positioner inom politik, näringsliv och inte minst militären. Men efter att Abiy Ahmed kom till makten 2018 har TPLF hamnat på maktens åskådarbänk.

TPLF har känt sig hotade

Etiopien styrs genom ett system som kallas etnisk federalism. Utöver två storstadsregioner finns nio etniskt definierade regioner – i Tigray exempelvis är befolkningen till största delen tigreaner. Tanken är att varje region ska ha stort självbestämmande, men Abiy Ahmed och hans regering har velat koncentrera makten till Addis Abeba.

TPLF har känt sig hotade och spänningarna har stigit successivt.

Konflikten inleddes när TPLF attackerade en av regerings militärförläggningar i november förra året. Bara timmar efter inledde Abiy Ahmeds regering en stor offensiv. TPLF å sin sida säger att man gjorde det i förebyggande syfte och menar att Abiy Ahmed redan hade planerat ett anfall.

I Tigray lever nu omkring fyrahundra tusen människor under svältliknande former. FN har länge anklagat Abiy Ahmeds regering för att hindra nödhjälp till regionen. USA ligger till och med i startgroparna för att utreda om det ska klassas som folkmord.

Massakrer och våldtäkter

Båda sidor i konflikten har gjort sig skyldiga till övergrepp, enligt människorättsorganisationer. Det handlar om massakrer, våldtäkter och attacker mot civilbefolkningen.

Vi skulle ha kunnat sluta där. Men det finns som sagt fler aktörer inblandade, både bokstavskombinationer och ett land.

Grannlandet Eritrea stödjer nämligen den etiopiska regeringen militärt. Det inte är förvånande eftersom Eritrea låg i långvarig konflikt med Etiopien under TPLF:s styre. En chans att hämnas helt enkelt.

OLA, kanske du har läst om. Det är en väpnad utbrytargrupp som vill ha självständighet för regionen Oromia, där för övrigt Abiy Ahmed är född. Men sedan augusti i år slåss OLA på TPLF:s sida mot regeringen.

Det finns några till aktörer, inte minst miliser från regionerna Amhara och Afar, som stödjer regeringsstyrkorna på slagfältet.

En humanitär katastrof

Med sina nästan 120 miljoner invånare är Etiopien Afrikas näst folkrikaste land och det skulle vara förödande för Östafrika om Etiopien kollapsade. Jag får ofta mejl från människor i Sverige som stödjer antingen TPLF eller Abiy Ahmed. Man vill att jag ska förstå just deras sida bättre och att jag måste inse att den andra sidan är full av propaganda och lögner.

Så till sist är det viktigt att komma ihåg att konflikten i Etiopien är en humanitär katastrof av gigantiska mått. Hur landet ska klara av att läka när vapnen tystnar återstår att se.

Se mer om kriget i Etiopien i Utrikesbyrån: Fredspristagare i krig på SVT Play från kl 19.30 eller i SVT2 kl 21.45 i kväll.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Utrikesbyrån

Mer i ämnet