ANALYS: Jag har aldrig fått så många mejl om en enskild fråga

Uppdaterad
Publicerad

Johan Ripås

Afrikakorrespondent

Pågår det ett folkmord mot vita jordbrukare i Sydafrika?

Via sociala nätverk sprids fruktansvärda bilder på mördade sydafrikanska vita jordbrukare och deras familjer. Jag har aldrig fått så mycket mejl om en fråga i Afrika. Många som hör av sig är oroliga, en del är aggressiva. Andra är misstänksamma:

”… man frågar sig om anledningen till att SVT inte berättar om folkmordet är för att boerna är vita.”

Uppfattning i sociala medier

Boerna är de vi i dag kallar afrikanerbefolkningen. Alltså vita sydafrikaner som talar ett språk nära besläktat med holländskan och flamländskan. Även om de flesta som talar afrikaans idag inte är vita är språket starkt förknippat med apartheid.

I de sociala nätverken finns en uppfattning om att svarta i Sydafrika nu hämnas på sina forna herrar genom att mörda och lemlästa oskyldiga familjer på landsbygden. Runt om i världen förfäras människor över det pågående våldet. En minister i Australien meddelade nyligen att man funderar på att snabbutfärda visum till vita sydafrikanska jordbrukare av humanitära skäl.

Oroar markägare

Det är sant att vita sydafrikaner mördas på gårdar runt om i landet. Det är också förståeligt att jordbruksnäringen slår larm om vad som händer deras medlemmar. Skräcken, frustrationen och ilskan är stor över att ingenting tycks ske för att stoppa de vidriga brotten. Ofta återkommer man till Zimbabwe, där vita jordbrukare drevs från hus och hem under våldsamma former i början av 2000-talet.

Markägarna har startat kampanjer och arrangerat protestmarscher. Till detta kan vi lägga ett förändrat politiskt klimat i Sydafrika, där parlamentet nyligen röstade igenom ett förslag om ändring i grundlagen som ska göra det möjligt för staten att ta tillbaka mark utan att ge kompensation. Detta har särskilt oroat vita markägare som sitter på de största arealerna.

Förutfattade meningar

Samtidigt har det näst största oppositionspartiet EFF blivit mer radikalt och uppmanar nu människor att ockupera marker. Flera uppmärksammade incidenter har inträffat de senaste veckorna.

Situationen är minst sagt laddad. Så varför dominerar inte den här historien min rapportering från Afrika?

Flera som läser den här texten har redan svaret klart för sig. Jag mörkar. Det är inte politiskt korrekt att rapportera om svarta som dödar vita, har jag fått berättat för mig. Förvånansvärt många svenskar hyser faktiskt mer bestämda uppfattningar om morden på gårdarna än vita markägare som jag pratat med här i Sydafrika.

Hur kan det komma sig?

Del av bilden

Det finns ett antal välprofilerade företrädare för de vita jordbrukarna som har både medel och kunskap om hur man når ut i de sociala nätverken. De är med rätta upprörda över vad som sker och de är mycket aktiva just nu. Det är ofta deras skildringar du nås av i dina flöden på Facebook och Twitter.

Jag menar inte att dessa företrädare talar osanning även om vissa siffror, berättelser och bilder som cirkulerar har visat sig vara rent felaktiga. Det jag vill påstå är att du inte nås av hela sammanhanget genom de sociala nätverken.

Svår statistik

Så här. Det finns inga pålitliga siffror på hur många vita jordbrukare som dödas i Sydafrika. Kategorin existerar helt enkelt inte i statistiken. Förra året mördades 74 personer på gårdar, en uppgång från 58 året innan. Men ungefär hälften så många som jämfört med åren runt millenieskiftet. Och vi vet alltså inte hudfärgen på offren utifrån statistiken.

I Sydafrika mördas över 19 000 människor årligen, eller omkring 50 personer varje dag. Den siffran är så hög att den knappt går att ta in.

Vi känner många familjer med olika hudfärg som har erfarenheter av extremt aggressiva rån. En klasskompis till ett av mina barn har ingen pappa längre, en annan äldre pojke i skolan sover fortfarande hos sin mamma efter en fruktansvärd incident för flera år sedan.

Faktum är att jag inte behöver promenera mer än fem minuter bort från där vi bor för att komma till en plats där någon mördades i sitt hem det senaste året.

Utbrett våld

Sydafrika är alltså ett mycket våldsamt land. En kombination av tillgång till vapen, fattigdom, korruption, droger och desperation ligger bakom. Några rånare försökte såga av benen med en motorsåg på en känd svart idrottsman för en vecka sedan. För att han inte vill ge dem sin cykel och telefon.

Jag lever i detta samhälle, där människor av alla hudfärger råkar ut för fruktansvärda saker. Trots att företrädare för vita jordbrukare under många år bedrivit kampanj om våldet mot dem har ingen kunnat visa att just de är särskilt utsatta. BBC gjorde ett bra försök nyligen att bena ut siffrorna. En annan kompetent och pålitlig källa är Africacheck.

Många som hör av sig till mig har uppfattningen att de vita jordbrukarna är utvalda för att de är vita. Men ingenting jag har sett eller läst tyder på det. Rasistisk retorik finns dock både hos vissa vita och vissa svarta.

Det är snarare troligt att anta att vita jordbrukare är måltavlor för att de bor enskilt och generellt har mer stöldbegärliga saker i sina hem. Apartheidsystemet såg till att vita jordbrukare blev mer välbeställda än svarta. Så är det än i dag. Det finns all anledning för dem att vara oroliga och det budskapet har deras företrädare lyckats föra ut över världen.

– Medelåldern på våra jordbrukare är sextio år och vi ser ingen vidare återväxt, sa en företrädare för näringen till mig nyligen.

Förhastad slutsats

Det kommersiella jordbruket i Sydafrika tappar alltmer kraft. Det är en fara för miljoner människor. Givetvis drabbas de fattiga först om landet tvingas till import i allt större skala. Att staten ska börja expropriera mark utan ersättning har jag börjat rapportera om och kommer fortsätta. Det är den enskilt viktigaste och känsligaste politiska frågan i landet just nu.

Jag har talat om de vita jordbrukarna i tv och andra medier har rapporterat om dem under åren. Rånmorden är fruktansvärda. Men det går inte att dra slutsatsen att det pågår ett systematiskt folkmord.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.