Det som beskrivits som ett krig genom ombud har utvecklats till en mardröm för den jemenitiska befolkningen.
Landet är delat och slits mellan olika intressen. Striderna mellan den norra och södra delen av landet går långt tillbaka i tiden, men har tidigare bland annat handlat om tillgången till Jemens olja.
Den här gången ser situationen annorlunda ut
Nu kontrollerar Houthi- rebellerna huvudstaden Sana med stöd av Iran och i söder styr centralregeringen med hjälp av Saudiarabien. Med amerikanska vapen och saudiskt stridsflyg bombas de rebellkontrollerade områdena nästan dagligen. Svaret från rebellerna sker i form av raketattacker riktade mot Saudiarabiens huvudstad Riyadh.
Trappas upp
Steg för steg trappas den blodiga konflikten upp och beviset för hur nyckfull och svårbedömd situationen är, kom när ex-presidenten Saleh mördades i november i fjol. Saleh var på väg att skifta sida i konflikten och att sluta upp med den Saudi-stödda koalitionen i Aden.
Men 71-åringen sköts i bakhuvudet när han stoppades i en vägspärr och i en utrensnings våg dödades många av ex-presidentens supportrar och rebellerna stärkte kontrollen av huvudstaden.
För Saudiarabien står ställningen i Mellanöstern på spel och kungadömet investerar stort i att inte förlora kriget. Kraftmätningen i Jemen är ytterst en strid mellan huvudfienderna Iran och Saudiarabien, som vill visa Iran sin styrka.
Men det är ett kostsamt krig för Saudiarabien, som inte vill förlora ansiktet men har tagit ställningen i ett långt, oberäkneligt krig som pågår parallellt med de resurskrävande striderna i Syrien. Jemen utgör ett visst geografiskt hot ,men framförallt vill grannlandet se att Jemen leds av en Saudi-vänlig regering.
Få framgångar
Saudiarabien är regionens stormakt och att besegra rebellerna sågs som en självklarhet, men har utvecklats till en svår huvudvärk. Trots stöd från USA och en bred koalition i ryggen, är framgångarna få.
I stället tycks stödet för Houthi- rebellerna växa när svälten tilltar och den utländska inblandningen ökar.
Planen är att skära av det rebellkontrollerade området från omvärlden och förhindra, den påstådda, vapensmugglingen in till huvudstaden från Iran och Hizbollah. Men priset är högt. Rebellerna kontrollerar de stora hamnarna längs västkusten och den blockad Saudiarabien och koalitionen infört har mer eller mindre och strypt den viktiga införseln av livsmedel ,sjövägen från Röda Havet. Speciellt handlar striden om hamnstaden Hodeidah, som beskrivs som landets livsnerv.
Målet med blockaden är att tvinga Houthi-rebellerna till förhandlingsbordet, men det enda synliga resultatet hittills är kraftiga prishöjningar på mjöl, vatten och andra basvaror. Lokala medier talar om prisökningar på närmare 30 procent, i ett land där redan stora delar av befolkningen är beroende av nödhjälp för att överleva.
Det finns inga som helst tecken på kommande fredssamtal och allt tyder på att FN har spelat ut sin roll som medlare. Den senaste överenskommelsen om vapenvila, för drygt ett år sedan, blev kort. Koalitionen ser en militär seger som den enda framkomliga vägen till fred, men omvärlden tvekar.
Ett ställningskrig
Det är ett ställningskrig med civilbefolkningen som offer, som riskerar att pågå under lång tid framöver. Samtidigt slåss al-Qaidas jemenitiska gren och andra islamistiska grupper om makten i landets östra delar. Jemen riskerar, på sikt, ett sönderfall liknande det som skett i Syrien med flera rivaliserande grupper som kontrollerar mindre områden. Och när fler aktörer blandar sig i konflikten, blir kriget bara än mer utdraget.
Det glömda kriget och svälten måste få ett slut och bara omvärlden kan rädda ett Jemen i djup kris.