ANALYS: Mardrömmen blev verklighet i Etiopien

Publicerad
Analys ·

Många varnade att Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed fick Nobels fredspriset för tidigt. Nu ser det ut som om kritikerna fick rätt.

Liselott Lindström

Utrikesreporter

Flyganfall, knivmassakrer, hundratals döda, tiotusentals på flykt. Det rimmar illa med “fredspristagare”. Men bara ett år efter att Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed tilldelades det prestigefyllda priset är det just de orden som just nu förknippas med hans styre.

I två veckor har strider pågått i Tigray-regionen i norra Etiopien, på gränsen till Eritrea. Det var just för fredsavtalet med Eritrea som Abiy tilldelades Nobels fredspris, men alla var inte stolta över honom, kanske minst av allt dem i Tigray-regionen.

Etiopien är ett betydande land på Afrikas horn. Det är det andra folkrikaste landet på hela kontinenten och det äldsta självständiga landet i Afrika. Afrikanska unionens huvudkontor finns i huvudstaden Addis Abeba.

Valet – den tändande gnistan

Att kriget bröt ut nu var inte oväntat även om det gick fort. TPLF, Tigray People’s Liberation Front, som är målet för offensiven, styrde i Etiopien i nästan tre decennier före Abiy Ahmed tog över makten år 2018. Det skedde efter massiva protester emot TPLF-regimen.

Efter det har den nya regeringen i Etiopien beskyllt TPLF för det förtryck mot friheter och rättigheter som rådde i Etiopien under deras tid vid makten. Relationen mellan Abiys regering och TPLF har varit iskall och spiken i kistan blev det nationella valet som skulle ha hållits i september. Premiärministern bestämde att valet skulle skjutas upp på grund av coronapandemin, men Tigray-regionen höll val i alla fall.

Styret i huvudstaden förklarade den nyvalda ledningen i regionen ogiltig, varpå de förklarade att de inte anser att Abiy Ahmeds regering är legitim eftersom den inte är folkvald. Som en följd av det kapade regeringen relationerna med Tigray och frös all finansiering till regionen.

Efter en attack på den federal arméns bas i Tigray valde Abiy att gå till anfall. TPLF förnekar att de skulle ha utfört attacken. I början av veckan sa premiärministern att den sista fasen i offensiven nu inleds, vilket tyder på att armén tänker ta över huvudstaden i regionen, Mekelle.

Att få tillförlitlig information från Tigray är utmanande eftersom internet är avstängt – ett vapen Abiy tagit till flera gånger under sin tid vid makten. Inte heller hjälporganisationer har tillgång till regionen, så en förståelse för hur omfattande den humanitär kris som utspelar sig där just nu är omöjlig att skapa sig.

Etniska spänningar under lång tid

Etiopien är en federal stat där olika etniska grupper kontrollerar de olika autonoma regionerna. Etiopien styrdes fram tills nyligen av en partikoalition bestående av fyra etniska partier, som alltså TPLF ledde.

I ett försök att avskaffa den etniska politiken grundade Abiy Ahmed ett nytt parti, men kritikerna i Tigray-regionen såg det främst som ett försök att avskaffa det federala systemet och centralisera makten.

Tigrinerna utgör cirka sex procent av befolkningen och är den tredje största etniska gruppen i landet, efter premiärministerns etniska grupp oromo och amharafolket. Amhararegionen gränsar till Tigray och har uttryckt sitt stöd för regeringsoffensiven där, även om premiärministern har många fiender också bland amharerna.

Abiy Ahmed har skaffat sig allt fler fiender under sin tid vid makten. Hans egen etniska grupp är splittrad i förhållande till honom. Redan när han tilldelades priset varnade många för vilken krutdurk de etniska spänningarna i landet var.

Inbördeskrig var ett mardrömsscenario

Tigray har en stark militär styrka och kriget hotar att dra ut på tiden. Ett stabilt Etiopien är nyckeln till fred på hela Afrikas horn och det finns redan nu en rädsla för att konflikten kan sprida sig, inte bara till andra regioner i Etiopien, utan också till andra länder.

Nästan 30 000 har redan flytt till grannlandet Sudan och missiler har avfyrats från Tigray in i Eritrea.

Prat om inbördeskrig och ett splittrat Etiopien, likt Jugoslavien, viftades bort internationellt som ett “mardrömsscenario”. Något som bara skulle ske i värsta fall.

Nu är mardrömmen iskall verklighet.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.