Mustafa Adib tjänstgör sedan åtta år tillbaka som Libanons ambassadör i Tyskland. Han har examen i juridik och statsvetenskap och har tidigare tjänstgjort som stabschef hos den förre premiärministern Najib Mikati.
Utnämningen av Adib har skett under tidspress, Den kommer samtidigt som Frankrikes president Emmanuel Macron kommer till Beirut med krav på reformer och nyval i utbyte mot ekonomiskt stöd. Enligt uppgifter till nyhetsbyrån Reuters ska Macron ha varit delaktig i att driva fram överenskommelsen om Adib efter att samtalen om en ny premiärminister kört fast i förra veckan.
Undviker förändring
Men kritiker ser Adib som en del av det politiska etablissemang som anklagas för decennier av korruption och vanstyre i Libanon – och uppfattar nomineringen som ett nytt försök av Libanons ledning att undvika verklig förändring.
Snart en månad efter explosionen som ödelade stora delar av Beirut, dödade 190 personer och gjorde en kvarts miljon människor hemlösa har Libanons politiska ledning inte gjort mycket för att hjälpa de överlevande.
Javascript är avstängt
Den utredning som påbörjats har inte frågat ut en enda minister eller högt uppsatt makthavare om hur tusentals ton högexplosivt ammoniumnitrat kunde förvaras i hamnen i stadens hjärta. I stället har styrande politiker gjort allt man kunnat för att klamra sig kvar vid makten.
Stora folkliga protester
Libanons styrelseskick fördelar makten mellan landets 18 olika religiösa grupper - ett system som anklagas för att ha cementerat decennier av korruption och svågerpolitik. Landets politiska ledarskap består till en del av tidigare krigsherrar som tog på sig kostym vid inbördeskrigets slut för 30 år sedan- och tog plats i parlamentet.
I oktober förra året ledde enorma folkliga protester mot korruptionen till att den dåvarande premiärministern Saad al-Hariri fick avgå. Den regering som följde under premiärminister Hassan Diab misslyckades med att genomföra de stora politiska och ekonomiska reformer som utlovats. Demonstrationerna fortsatte, och efter hamnexplosionen den 4 augusti kokade ilskan över. Ändå dröjde det nästan en vecka innan Diab lämnade in sin avskedsansökan.
Makten fördelas mellan religiösa grupper
Libanon har världens största andel flyktingar och en kollaps skulle innebära en potentiell migrationskris för Europa. Den shiamuslimska Iranstödda Hizbollah-rörelsen som terrorstämplats av bland annat Tyskland och Storbritannien har stort inflytande i landets parlament samtidigt som Hizbollahs väpnade milis deltar i kriget i Syrien.
Samtidigt är Libanon en sekulär republik där makten fördelas mellan de olika religiösa grupperna. Presidenten ska vara kristen maronit, premiärministern sunnimuslim och talmannen i parlamentet shiamuslim.
”Be för att vi lyckas”
Ekonomin befinner sig i fritt fall och landets valuta har förlorat 80 procent av sitt värde det senaste året. I ett tal inför Libanons hundraårsdag i helgen underströk president Michel Aoun behovet av reformer för att minska religionens inflytande på politiken i landet. Han lovade då att kalla till diskussioner med samhällets aktörer om hur det ska gå till.
I sitt tal efter att han utsetts till premiärminister på måndagen lovade Mustafa Adib att bilda en regering på ”rekordtid”. Han uppmanade de närvarande reportrarna att ”be för att vi lyckas”.
Omedelbart efteråt åkte han till området nära Beiruts hamn för att möta invånare som drabbats av explosionen. Men mötet blev långt ifrån välkomnande, och hans säkerhetspersonal fick snabbt fösa in Adib i bilen igen medan människor omkring honom skanderade ”revolution”.