Rysslands president Vladimir Putin och Österrikes president Alexander Van der Bellen i Wien. Foto: TT

Analys: ”Oro i EU när Putin besöker Österrike”

Publicerad
Analys ·

Nej, nej, Ryssland vill inte splittra Europa, försäkrar ryske presidenten Vladimir Putin på besök i Österrike – en försäkran som inte väcker någon vidare tilltro i Bryssel.

I EU:s huvudstad fruktar man nämligen en kollaps i enigheten kring sanktioner mot Ryssland, och en viktig kil mellan medlemsländerna finns i Österrike.

Claes JB Löfgren

Utrikesreporter

Utåt har EU stått enat i de allt hårdare sanktionerna mot Ryssland efter annekteringen av Krim, kriget i östra Ukraina, nedskjutningen av det malaysiska passagerarflygplanet MH17 och mordförsöket mot en avhoppad rysk före detta agent i Storbritannien. Men starka röster inom politik och näringsliv i länder som Tyskland, Italien, Grekland och – inte minst – i Österrike, har länge krävt att sanktionerna hävs eller mildras. 

Utvisade inga ryska diplomater

Österrike tillhör västvärlden ekonomiskt, politiskt och kulturellt. Men geografiskt var landet en sista utpost mot Sovjetväldet fram till murens fall 1989. Efter andra världskriget var Österrike ockuperat av segrarnationerna, däribland Sovjet, och österrikarna fick sin självständighet först 1955 efter ha skrivit på ett avtal som förbinder landet att vara neutralt.

Österrike står därför utanför Nato. Landets nye unge förbundskansler, Sebastian Kurz, upprepar ofta Österrikes historiska roll som brobyggare mellan öst och väst. Därför var det ingen tillfällighet att Österrike var ett av de få EU-länder som inte utvisade några ryska diplomater efter mordförsöket på den avhoppade ryske agenten i Storbritannien. 

Gas viktigt för Österrike

60 procent av Österrikes energibehov kommer från olja och gas. Och en stor del av oljan och gasen exporteras av Ryssland, omkring 75 procent av naturgasen kommer från ryska Gazprom och det är en export som ökat kraftigt de senaste åren.

Därför är Österrike entusiastisk inför byggandet av gasledningen Nordstream 2 och det är ingen tillfällighet att Österrikes tidigare finansminister, Hans Jörg Schelling, i dag sitter i styrelsen i det ryska statsägda Gazprom, energijätten som ska bygga Nordstream 2.

Kritiserar sanktioner mot Ryssland

Fram till nu har Österrike solidariskt ställt sig bakom EU:s hårda sanktioner mot ryska företag och oligarker. Men efter parlamentsvalen i höstas styrs nu Österrike av en koalition mellan Österrikes konservativa parti (ÖVP) och högernationalisterna i det invandringskritiska Österrikes Frihetliga parti (FPÖ). Och FPÖ har sedan länge haft mycket nära kontakter med Ryssland och skrev i slutet av 2016 ett samarbetsavtal med Putins maktparti Enade Ryssland. Och därför är det logiskt att FPÖ kräver ett slopande av sanktionerna mot Ryssland.

Eftersom FPÖ fått ministerposterna för både inrikes- och försvarsdepartementet, misstros numera Österrike i EU:s säkerhetssamarbete. Och envisa uppgifter gör gällande att Österrike inte längre får del av EU:s säkerhetssamarbete kring hoten från Ryssland. 

Handlar gärna med Ryssland

Men hoten från Ryssland – om cyberattacker, inblandning i EU-ländernas valprocesser, nättroll och attacker mot avhoppare som fått skydd i EU-länder – uppvägs i Österrike av att näringslivet ser Ryssland som en stor och intressant marknad och en säker leverantör av billig energi. En stor del av den österrikiska opinionen förknippar också EU med en alltför liberal migrationspolitik, en för snabb utvidgning av EU mot Östeuropa med tiggande romer och billig utländsk arbetskraft som följd och ett alltför generöst stöd till EU-länderna Spanien, Italien och Grekland efter finanskrisen 2008.

En närmare relation till Ryssland bedöms av många i det lilla alplandet – mitt mellan väst och öst – att bättre gynna Österrike än det alltmer svaga och kaotiska EU. 

Putin hoppas att sanktionerna slopas

Sedan sanktionerna infördes mars 2014, efter annekteringen av Krim-halvön, har de förlängts varje halvår. Nu väntas EU ta ställning till en ny förlängning i slutet av juni. Men en växande irritation mot sanktionerna i alltfler EU-länder och – framför allt – i Österrike, gör det inte lika självklart att sanktionerna förlängs.

Så den ryske presidenten Vladimir Putins hyllning till ett enat Europa kanske ändå inte är så falsk, det vill säga om han med ett enat Europa menar ett Europa enigt om att slopa sanktionerna mot 38 ryska bolag och 150 ryska miljardärer, politiker och militärer. 

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.