Läget tycks mest oroande i Latinamerika där omkring fyra miljoner smittade har registrerats och över 200 000 människor registrerats avlidna till följd av viruset. Virussmittan galopperar vidare och värst är det i Brasilien. Landet står för ungefär en fjärdedel av alla registrerade smittade och en fjärdedel av alla dödsfall. Samtidigt har president Bolsonaro, som hela tiden spelat ner faran med viruset, uppmuntrat en gradvis öppning av ekonomin. Organisationen PAHO (Pan American Health Organization) varnar för följderna då man inte ser någon minskning av smittan och statistiken är otillförlitlig.
Extrem fattigdom
PAHO menar också att viruset drabbar regionens migranter värst och vill ha utökad testning, särskilt i gränsområdet mellan Mexiko och USA. Man pekar också på att Chile, ett av de mest utvecklade länderna i Latinamerika och som dessutom vidtog strikta åtgärder redan tidigt, de senaste två veckorna sett en brant ökning av antalet fall. Vintern är också på väg i Sydamerika och många befarar fler allvarliga fall av covid-19 infektioner.
En annan kontinent som kan vara på väg i liknande riktning är Afrika. Visserligen är fallen färre men mörkertalen antagligen betydligt högre och testningskapaciteten ännu lägre. Här har Världsbanken inriktat sig på att beräkna pandemins ekonomiska följder. Närmare 60 miljoner människor riskerar att sjunka ner i extrem fattigdom, enligt banken. Många års tillväxt som bland annat inneburit en växande medelklass i flera länder, som i sin tur drivit på ekonomin ytterligare, riskerar att vända till en negativ ekonomisk spiral. Miljoner människor, som fram tills nyss hade stabila jobb med stabila inkomster och som såg sina barn studera, riskerar alltså fattigdom i stället för framtid.
Global fattigdom växer
I Indien har man över en halv miljon smittade efter världens kanske hårdaste restriktioner då landet in princip stängde för 1,3 miljarder invånare. Främst drabbade var de fattigaste och migrantarbetare. Premiärminister Modi har dock ansett det nödvändigt att öppna landet igen för att få fart på ekonomin. Världsbanken säger att för första gången på över 20 år så lär den globala fattigdomen växa igen. En halv miljard människor kan hamna i armod i huvudsak på grund av pandemin.
Klyftor växer även i rika länder
Så växer alltså gapen mellan olika delar av världen när pandemin drar fram. Visserligen smittar viruset urskillningslöst men det är redan klart vilka som drabbas hårdast: de svagaste grupperna utan skyddsnät eller reserver. Många talar om behovet av ett slags Marshallplan för att lyfta ekonomier som annars inte reser sig av egen kraft. Stödpaketen i den rikare delen av världen är enorma buffébord i jämförelse med småsmulorna svagare länders regeringar tycker sig kunna satsa. Men eftersom en svagare del av befolkningen också i den rikare delen av världen drabbas ser regeringar först till ”de sina” och sparar samtidigt för fler smittovågor och ännu större arbetslöshet. Klyftor växer ju också snabbt i redan ojämlika men mycket rika samhällen. USA har redan en fjärdedel av alla registrerade dödsfall i världen – och är bara ett av flera länder där den korrekta siffran troligen är mycket högre, enligt landets hälsoexperter.