Men många miljoner ryssar sväljer inte längre den statliga propagandan. De vet bättre, både när det gäller Navalnyj och hur verkligheten i Ryssland ser ut. Det är därför som tiotusentals ryssar i över hundra städer de senaste veckorna har gett sig ut för att protestera. De kräver att Navalnyj ska friges. De vet att han inte fängslats för att han är en brottsling utan för att han dragit ner byxorna på president Putin, hans politiska hantlangare och den svinrika genomkorrumperade klick oligarker som tillsammans med Putin har närmast oinskränkt makt i Ryssland. Fast protesterna handlar inte främst om Navalnyj själv.

Människorättsaktivisten Aleksandr Zjirkin, som jag träffar i staden Penza (60 mil sydost om Moskva), säger att Navalnyj fungerar som katalysator. Det var fängslandet av honom som fick folk att våga visa sitt missnöje öppet. De som protesterar är såklart bara en bråkdel av befolkningen, men de representerar tiotals miljoner människor som är missnöjda med att tjugo år under Putin inte har gett dem bättre levnadsvillkor.

– Jag är inte rädd. Och ni ska inte heller vara rädda. Det var det budskapet från Navalnyj som fick så många, på så många platser, att våga sig ut på gatorna. De var alla medvetna om riskerna, att polisen när som helst skulle kunna gripa dem, eller misshandla dem. Ändå vågade de.

Slagorden jag har hört under demonstrationerna handlar inte främst om Navalnyj. Det folk skanderade var:

– Ryssland utan Putin!

– Putin är en tjuv!

– Frihet!

Den som tycker så, och dessutom säger det offentligt, riskerar att råka illa ut.

I Penza träffar jag två unga män som precis har fått sina domar. Den ene rätt illa behandlad av polisen, bestulen på sin mobil och dömd till ett par tusenlappar i böter. Han stod stillsamt inne på en restaurang och filmade när civilklädd polis kom och tog honom. Den andre ivägsläpad när han (enligt vad han själv säger) stod och tittade på, utan att skrika slagord. Han fick 30 timmars samhällstjänst som straff. Inte så farligt kanske, men i Rysslands konstitution är mötesfriheten garanterad...

Nu blir Navalnyj insydd några år. Om det blir fler demonstrationer är oklart. Många av de mest tongivande i Navalnyjs organisation sitter i husarrest och den nu mest synlige, Leonid Volkov (som lever i exil), har sagt att fler demonstrationer nu bara leder till att fler fängslas och att det är bättre att spara på krutet till senare.

Ändå får man inte glömma att Ryssland är ett delat land. Putin har fortfarande stöd av en stor del av landets befolkning. En journalist jag talar med i Penza säger att hennes liv nu har blivit mycket märkligt eftersom den verklighet hon lever i är en helt annan än den som människor som tror på Putin lever i.

– Jag vet att det är jag som har rätt, säger hon. Men jag är inte naiv. Det vi ser nu är kanske början på en demokratisk utveckling som till sist kan leda till att Ryssland blir ett modernt välfärdssamhälle. Jag är 37 år gammal, så jag lär inte få uppleva det själv. Men kanske mina barnbarn.

Att det kommer att ta tid är uppenbart.