Utrikesreporter Natacha López ger bakgrund till valresultatet. Foto: SVT:s Morgonstudion

Analys: Sociala satsningar gav Duda segern i polska valet

Publicerad
Analys ·

Inför söndagens val har president Duda kampanjat nästan uteslutande i byar och mindre städer – en markering om var hans prioriteringar ligger. Det är också invånarna där som nu gett honom segern. På platser med färre än 20 000 invånare vinner Duda överlägset.

Den liberale utmanaren Rafal Trazskowski, från Medborgarkoalitionen, vann i nästintill varje storstad.

Natacha López

Utrikesreporter

Mediefokuset på Dudas kampanjande mot det han kallar hbtq-ideologi är inte ogrundad. Han har själva valt detta fokus eftersom han utmålat Trazskowski, som stått upp för hbtq-personers rättigheter i sin roll som Warszawas borgmästare, som en företrädare för denna ideologi – som utmålats som ett hot mot traditionella polska värderingar som man försöker pracka på Polen. Överlag har Trazskowski utmålats av Duda-kampanjen som att han går utländska intressens ärenden, främst tyska men på senare tid även ”judiska”, som presidenten uttryckt det.

Men det går inte att komma ifrån att de allra flesta Duda-anhängare är det av helt andra skäl – såsom införandet av ett barnbidrag på motsvarande 1 200 kronor, en sänkt pensionsålder och höjda pensionsersättningar. Överlag har fattigdomen gått ner sedan Lag och rättvisa (PiS) kom till makten 2015.

Trzaskowski utpekas som en politiker för eliten

Efter valet har politiska analytiker i Polen lyft fram att Trzaskowskis misstag varit att han inte attraherat väljare från den fattigare landsbygden. Han har visserligen lovat att inte röra det populära barnbidraget men hans parti, som turats om med Lag och rättvisa om att inneha makten i drygt femton år, är förknippat med en marknadsliberalism som många upplever bara gynnar de rikaste.

Från oppositionens sida menar många att de sociala satsningar regeringen gjort i längden är ohållbara. Man pekar på att exempelvis sänkningen av pensionsåldern till 60 år för kvinnor och 65 för män går i rak motsatt riktning till utvecklingen i andra europeiska länder.

Minst dåliga alternativet

Det finns dock också en annan grupp som stöttat Trazskowski i söndagens avgörande valomgång – de som ser honom som det minst dåliga alternativet. Många vi mött uppskattar regeringens sociala satsningar men menar att PiS maktkoncentration till varje pris måste stoppas. De reagerar mot att public service tv-kanalen förvandlats till ett regeringsorgan – något PiS-anhängare försvarar med att övriga medier är mot regeringen. PiS kritiker vänder sig också mot ett ökat politiskt inflytande över rättsväsendet samt mot att hbtq-rörelsen gjorts till måltavla.

Och det är dessa saker som även vållat problem i relationen till EU. EU-kommissionen har upprepade gånger kritiserat reformerna av rättsväsendet och EU-domstolen har fått regeringen att backa gällande delar av reformerna. Men Dudas seger, som innebär att Lag och rättvisa kommer kunna fortsätta förändra Polen åtminstone fram till parlamentsvalet om tre år, tvingar EU att fundera kring hur man ska sätta kraft bakom orden.

Sverige driver linjen att EU-stöd ska kopplas till respekten för rättsstatens principer. I de pågående förhandlingarna om EU:s långtidsbudget samt återhämtningsfonden efter coronapandemin kan det verkligen komma att avgöras hur Polens framtid i EU kommer se ut.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.