Analys: Svenska företagen lämnar Iran – av rädsla för USA:s straff

Publicerad

ANALYS · Svenska företag var tidiga att etablera sig i Iran när sanktionerna mot landet hävdes. Nu är flera av dem på väg bort. Orsaken är rädslan för amerikanska straffaktioner mot den som handlar med Iran. 

Stina Blomgren, migrationskorrespondent för SVT Nyheter

Stina Blomgren

Mellanösternkorrespondent

Volvos flaggor vajar fortfarande utanför porten när vi besöker fabriken för lastbilmontering i Teheran. Men Volvo Lastvagnar har lämnat landet. När vi pratar med personalen säger de att Volvo dragit sej tillbaka på grund av rädsla för de nya amerikanska sanktionerna.

Inte heller Scania eller Ericsson som satsat stort i Iran vill ge någon kommentar. Jag söker flera svenska företag men frågan är extremt känslig.

Så hur blev det så här? Svaret är enkelt.

Rädda att drabbas av USA:s ilska

I augusti i år varnade USA:s president Donald Trump att den som handlar med Iran inte får handla med USA. Företag som handlar med Iran riskerar alltså att isoleras från den amerikanska marknaden. Och även om EU förbjuder medlemsländernas företag att dra sig ur Iran på grund av USA:s sanktioner så är det ingen tvekan om att rädslan för amerikanska straffaktioner har givit effekt.

Flera svenska företag har fryst sina affärer och få internationella banker vågar hantera transaktioner med iranska banker, av rädsla för att drabbas av USA:s ilska.

Målet med USA:s sanktioner är att regimen i Iran ska tvingas tänka om när det gäller stödet till väpnade grupper i Mellanöstern, som Huthirebellerna i Jemen och Syriens president Bashar Al Assad. Washington hoppas att ett Iran i ekonomisk kris pressas att sluta spendera pengar utomlands, och kan tänkas vara villigt att förhandla fram ett nytt kärnenergiavtal.

Många tvivlar på lösningen

Men International Crisis Group som undersökt sanktionernas effekt ifrågasätter om det kommer att bli resultatet. Iran har inte tidigare dragit ned på militär aktivitet i tider av ekonomisk kris. Tvärtom var det under kärnvapenkrisens sanktionsår som Irans militära inblandning i Mellanöstern växte som mest.

Inget av de andra länderna bakom kärnenergiavtalet från 2015 uppskattar att USA ensidigt övergivit det. Tvärtom har EU lovat att försöka kringgå sanktionerna.

I dag – samtidigt som USA inför sina sanktioner mot Irans oljeexport handeln skulle EU ha lanserat en ny betalningslösning för att göra det lättare att exportera varor till Iran och köpa iransk olja. 

Men EU:s plan har skjutits på framtiden. Och många tvivlar på att betalningslösningen – när den slutligen blir klar – kommer att fungera. 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa skeenden”.