Valen i östra Tyskland har följts med stor oro i regeringskansliet i Berlin. Visserligen utgör delstaterna bara tio procent av landets befolkning men nya katastrofsiffror för de stora mittenpartierna kan utlösa en regeringskris.
Förbundskansler Angela Merkel har hållit sig på avstånd från valkampanjerna i öst. Nyktert har man förstått att hennes framträdanden skulle göra mer skada än nytta.
AFD går fram i öst
Det högernationalistiska partiet Alternativ för Tyskland, AFD, har varit särskilt framgångsrikt i den östra delen av landet. I Sachsen har Merkels kristdemokratiska CDU dominerat sedan återföreningen. I söndagens val blir CDU enligt prognoserna fortsatt det största partiet men AFD ökar kraftigt. Alternativ för Tyskland har bara funnits i sex år men har i Sachsen nästan fördubblat sitt väljarstöd på fyra år. I delstaten Brandenburg finns samma tendens.
Det är AFD:s tydliga motstånd mot invandring som fått många att lämna Angela Merkels kristdemokratiska parti. Men också ett missnöje med den allmänna samhällsutvecklingen i den östra delen av landet spelar in.
Vänsterpartiet Die Linke hade tidigare en stabil ställning i öst men partiets invandringspositiva linje har fått många av dess väljare att gå över till AFD.
Många av AFD-väljarna anser att Västtyskland för trettio år sedan tog över det havererade DDR utan att låta östtyskarna vara delaktiga i moderniseringsprocessen. De kände sig omyndigförklarade. Som andra klassens tyskar skulle de vara tysta och tacksamma över miljarderna som flödade in från väst. Fortfarande är löner och levnadsstandard inte på jämställd nivå i de två delarna av landet.
Tydlig försvagning i mitten
Den tydliga tendensen i tysk politik är att de två stora mittenpartierna, som suttit vid makten under Merkels ledning, tappar i väljarstöd. Särskilt det socialdemokratiska SPD har fått uppleva förkrossande resultat i val efter val.
I valet till Europaparlamentet fick AFD inte det starka stöd man hoppats på. Partiet landade på 11 procent, vilket var lägre än i det tyska förbundsdagsvalet 2017 då AFD fick 12,6 procent av rösterna.
Miljöpartiet De Gröna har varit de senaste årens stora vinnare på grund av klimatfrågan, framförallt bland unga i storstäderna. I EU-valet i våras fördubblade man sitt väljarstöd och hamnade på dryga 20 procent, inte långt efter CDU som fick 22 procent och gjorde sitt sämsta rikstäckande val någonsin.
De Gröna blev näst största parti och gick förbi Socialdemokraterna.
Socialdemokraternas kris
SPD:s stora kris förklaras med regeringssamarbetet i Berlin där man anses ha suddat ut sin profil med ständiga kompromisser under CDU:s och Merkels dominerande ledning. Efter varje valförlust vacklar koalitionen i Berlin under hotet att SPD kastar in handduken och lämnar regeringen. Men Socialdemokraterna är mitt i ett viktigt ledarbyte och vill inte riskera att ett nyval trasar sönder partiet ännu mer.
Inte heller Angela Merkel vill lämna rodret ännu. Hon hoppas att få sitta kvar till nästa ordinarie val 2021. Hennes favorit som efterträdare, Annegret Kramp-Karrenbauer har ännu inte lyckats hävda sig särskilt bra i rikspolitiken och inom CDU finns tydliga tendenser till splittring.