De mödosamma förhandlingarna är över, för EU:s räkning. Avtalet kan fortfarande komma att fällas av brittiska parlamentet. Men det förändrar inte det oerhörda att det nu för första gången finns en juridiskt och ekonomisk erkänd modell för hur ett medlemsland kan lämna EU. Den tuffe förhandlaren Michel Barnier har lyckats leda ett mastodontarbete i hamn.
Hundar och katter förlorar sina EU-pass
Ingen utomstående kan föreställa sig mängden avtal som nu har förvandlats. Det har handlat om långt mer än gränsen mot Irland. Ta exempelvis att brittiska hundar och katter nu förlorar sina EU-pass och inte får resa med husse och matte till deras semesterlägenhet i Spanien. Då måste Storbritannien inrätta en egen djurskyddsmyndighet och utfärda egna pass. Men vilka regler ska gälla då? Så har experter tragglat fråga efter fråga. Avtalet blev på 585 sidor.
När nu detta avtal är i hamn, godkänt av EU:s 27 stats-och regeringschefer, så har de också undertecknat ett ”blueprint”, alltså en plan för hur ett medlemsland lämnar unionen. Nu talas det redan oroligt om i korridorerna om ett ”italexit” står näst på tur.
EU:s fjärde största ekonomi
Italien, EU:s fjärde största ekonomi, är i öppen fejd med EU-kommissionen. Italien struntar i EU:s budgetregler. Den nya populistiska regeringen ledd av Guiseppe Conte har lagt en överdådig budget där man bland annat återinför generösare pensionsregler. Motiveringen är att stimulera tillväxt.
Om det blir till en öppen konflikt med Italien kan EU besluta om att utesluta Italien ur eurozonen. Italien är i dag det mest EU-kritiska landet i EU. Det är inte svårt att föreställa sig ett läge där Conte skulle anklaga EU för att försämra för Italiens pensionärer. Att då lämna EU, för att få sätta sina egna budgetregler, är inte längre en omöjlig tanke.
Listan på länder med växande konflikter med Bryssel kan göras lång; Polen som undanber sig kritiken att de inskränker sin demokrati, avskedar sina public service-journalister och ersätter dem med politiker; Ungern och Tjeckien som vägrar skriva på om gemensam asylpolitik; de länder som nu vägrar gå med på skärpta klimatkrav.
Klyftorna växer
Klyftorna växer även inom EU. EU:s starka kort är pengar, generösa fonder till ländernas landsbygdsutveckling och infrastruktur. Men när de har fått sina motorvägar och broar, vad återstår av den europeiska idén om solidaritet?
Nu måste EU:s arkitekter och tillskyndare av världens största gemensamma marknad, det gemensamma fredsprojektet sedan andra världskriget, snabbt vässa sina argument. Det krävs en berättelse som motiverar för undrande medborgare varför EU behövs.
Tanken på ett allt svagare EU i en alltmer polariserad värld, med ett Kina på frammarsch, öppnar för nya, skrämmande frågor.