I elva dagar har protesterna pågått i Armenien. Alltsedan Serzj Sargsian utnämndes som landets premiärminister. Foto: AP/AFP/TT

Efter protester – Armeniens premiärminister avgår

Uppdaterad
Publicerad

Efter elva dagars protester i Armenien har nu premiärminister Serzj Sargsian avgått, uppger nyhetsbyråer.

Armeniens nyligen tillträdde premiärminister Serzj Sargsian uppger att han kommer att avgå efter protesterna mot honom, rapporterar Reuters.

”Jag har gjort ett misstag. . . Jag lämnar posten som landets ledare”, säger Sargsian i ett pressmeddelande, rapporterar den statliga nyhetsbyrån Armenpress.

Det var för elva dagar sen som den förre presidenten intog sin nya roll som landets premiärminister. Och sedan dess har armenierna protesterat mot utnämningen av Sargsian. Under helgen var det tiotusentals som samlades i huvudstaden Jerevan.

”En maktkupp”

Oppositionen har kallat utnämningen för en maktkupp och har anklagat Sargsian för korruption, nära band till oligarker och för att ha orsakat fattigdom i landet.

Under måndagen fortsatte demonstrationerna i mindre skala. Bland annat anslöt sig hundratals uniformklädda militärer, något som upprört landets försvarsdepartement som sagt att de soldater som protesterar mot regeringen kommer att straffas.

I söndags greps även oppositionsledaren Nikol Pashinian efter att ha lämnat ett möte med Sargsian. Han släpptes igen under måndagen, rapporterar AFP.

Från president till premiärminister

Det var strax efter att Serzj Sargsian avslutat två mandatperioder som president som han utnämndes till premiärminister.

Under hans styre som president skiftades landets politiska system till ett parlamentariskt. Den reella makten ligger numera hos premiärministern. Något som ligger till grund för missnöjet mot Sargsian och de ihållande protesterna, rapporterar BBC.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer