En pojke får en klapp på kinden av generalen Ratko Mladic samtidigt som hans pappa och 1000-tals andra män mördas. Foto: TT

Årsdagen för massakern högtidlighålls

Uppdaterad
Publicerad

För 20 år sedan, den 11 juli 1995, dödades över 7.000 muslimska män och pojkar i byn Srebrenica.

På lördag högtidlighålls årsdagen av folkmordet i Srebrenica. Enligt arrangörerna deltar omkring 10.000 människor från en rad länder i årets tredagars marsch som påbörjades under onsdagen. Ett hundratal svenskar beräknas vara på plats.

Under tisdagen stod det även klart att Serbiens premiärminister Aleksandar Vucic avser att delta. Den före detta amerikanska presidenten Bill Clinton kommer också att närvara.

Familjer splittrades

Kriget i forna Jugoslavien startade i juni 1991 när både Slovenien och Kroatien förklarade sig självständiga. För Slovenien gick övergången till självständighet relativt snabbt, och efter tio dagar var kriget över för deras del. Men för Kroatien blev det en mer långdragen konflikt. Och samtidigt som kriget i Kroatien pågick så började kriget i Bosnien, där byn Srebrenica ligger, när Bosnien och Hercegovina utropade sig som självständiga stater i april 1992.

Överbefälhavaren Ratko Mladić ledde de bosnienserbiska styrkorna när Srebrenica intogs i juli 1995. Kvinnor och män delades upp och familjer splittrades.

– Min pappa gick ut. Jag såg honom, min bror och min mamma gå ut och det var sista gången jag såg dem, berättade Hasan Nuhanovic för SVT under ett besök i Bosnien 2002.

När Srebrenica angreps av Bosnienserbiska styrkor ingrep inte FN-trupperna som var på plats i staden.

Radionätverket Radio free Europe samlar bilder på de som omkom i massakern, för att de inte ska falla i glömska. Trots att det gått 20 år saknas många av offren i vad som brukar kallas den grövsta krigsförbrytelsen sedan andra världskriget.

Spänningar än idag

Kriget i forna Jugoslavien pågick i totalt åtta år. 1995 slöts fred mellan Serbien, Bosnien, Kroatien och Hercegovina. Men den bräckliga freden höll bara i tre år då Kosovo också ville bryta sig loss. Omkring 135.000 människor dödades i krigen.

Krigets efterspel har varit utdraget. I Haag pågår fortfarande rättegångar mot bosnienserbiska generalen Ratko Mladic och dåvarande bosnienserbiska presidenten Radovan Karadzic. Bosnien styrs i dag med en unik maktdelning med bland annat en muslimsk-kroatisk federation och serbdominerade Republika Srpska.

Och de politiska spänningarna i regionen pågår också än idag. Senast i går stoppade Ryssland, som stod på Serbiens sida i kriget, den resolution i FN:s säkerhetsråd som skulle kalla Srebrenica för ett folkmord, trots att två internationella domstolar redan slagit fast att det rör sig om ett folkmord.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.