Prinz Eugen förtöjd i Köpenhamn efter att Tyskland kapitulerat. Amerikanerna tog fartyget till Bikini-atollen där hon var med vid det första atombombsprovet 1946. Foto: TT arkiv

Atombombade slagskeppet ska tömmas på olja

Uppdaterad
Publicerad

Hon överlevde andra världskriget men sjönk efter att USA:s militär testat kärnvapen på henne. Nu utgör vraket av den tunga tyska kryssaren Prinz Eugen en tickande miljöbomb.

I 72 år har Prinz Eugen legat upp och ner i sanden utanför ön Enubuj, mitt i Stilla havet. Fullt synlig och så grunt att propellrarna sticker upp över vattenytan.

1946 användes det tyska krigsfartyget, tillsammans med flera andra erövrade eller utrangerade skepp, som testmål när USA provade kärnvapen vid Bikini-atollen.

För farlig för sanering

Prinz Eugen klarade visserligen kärnexplosionerna, men blev så extremt radioaktiv att saneringsarbetet skulle blivit livsfarligt. I stället bogserades fartyget till Enubuj, där hon övergavs och sjönk ett halvår senare.

Vraket sprider inte längre radioaktiv strålning, men i decennier har experter varnat för att olja ska börja läcka från vraket och skada den marina miljön. Nu planerar den amerikanska militären att i samarbete med Marshallöarna ta hand om de närmare 3 000 ton olja som finns kvar ombord, rapporterar Popular Mecanics.

Norsk ”mygga”

Målet är att saneringen ska ske innan årskiftet med hjälp av ”Moskito hot tap system” – en relativt enkel teknik utvecklad i Norge. Det hela går ut på att fästa en 80 kilo tung ”myggsond” vid vraket med hjälp av starka elektriska magneter. Sonden skär sedan upp ett hål i skrovet och kopplar på en ventil. Sedan kan oljan pumpas upp av tankfartyg.

Den 212 meter långa Prinz Eugen var under andra världskriget ett av den tyska flottans allra snabbaste örlogsfartyg. Mest känd är kryssaren för att ha varit med under jätteslagskeppet Bismarcks första och enda uppdrag på Atlanten, som slutade med att hon sänktes i strid med brittiska flottan i maj 1941.

De amerikanska atombombsproven vid Bikini

  • I mars 1946 evakuerades befolkningen från Bikini till en närliggande ö och den 1 juli genomfördes den första provsprängningen när en atombomb detonerades 100 meter ovanför vattenytan.
  • Mellan 1946 och 1958 genomförde USA totalt 23 kärnvapensprängningar vid Bikini. Dels på själva revet men också i luften och både på och under vattenytan. Den sammanlagda vapenverkan motsvarar 7 000 bomber som den som fälldes över japanska Hiroshima.
  • Det radioaktiva nedfallet har haft stor effekt på Marshallöarna och dess innevånare. Efter testerna visade många symtom på allvarlig strålsjuka, som exempelvis kräkningar, diarré, klåda och brännskador. Många av invånarna tappade håret inom ett par veckor efter bombningarna.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.