Foto: ScanpixVisa alla (2)
Visa alla (2)

Nej till ACTA-avtal

Publicerad

EU-parlamentet röstade i dag nej till det omdebatterade ACTA-avtalet med bred majoritet.

478 parlamentariker röstade för att förkasta det, medan 39 ville godkänna. 165 ledamöter avstod från att säga ja eller nej.

Avtalet har som syfte att bekämpa varumärkesförfalskning och piratkopiering. Dagens beslut innebär att EU inte kan ansluta sig till det internationella avtalet.

SVT Nyheter når EU-parlamentarikern Åsa Westlund (S) på plats.

–Jag är väldigt glad att det blev en sån tydlig majoritet mot ACTA. Jag hade förväntat mig ett nej, men inte en sån stor majoritet. Det här avtalet går för långt. Det syftar till att skydda immatereiella rättigheter, men det går längre än så. Det sker på bekostnad av andra viktiga rättigheter som rätten till billiga och lagliga läkemedel i fattiga länder. Avtalet tar även steg mot att begränsa yttrandefriheten på nätet, säger hon till SVT Nyheter.

Vad innebär beslutet?

Att ACTA-avtalet är dött för EU:s del, men det innebär ju också att det kommer komma nya försök att ta fram avtal som skyddar immateriella rättigheter. Men dom måste var tydligare och mer avgränsade än vad detta avtal var. Ett av problemen med ACTA var att man blandade ihop alla immateriella rättigheter i samma mall. Den idén var fel från början.

Varför tror du att så många avstod från att rösta?

–Det var ju ett försök från EPP (Europeiska folkpartiets grupp reds.anm.) att hålla ihop sin grupp. De är djupt splittrade.

EPP avstod

En stor grupp, 165 parlamentariker, valde att lägga ned sina röster. Däribland fanns de svenska moderaterna som tycker att det var oansvarigt att rösta om ACTA ”innan alla papper fanns på bordet”.

–Jag kan bara beklaga att europaparlamentet idag röstat nej till avtalet. Det drabbar inte bara konkurrenskraft och kostar jobb i Sverige, förfalskade läkemedel och bildelar kan ju dessutom vara direkt livsfarliga, säger EU-parlamentarikern Christofer Fjellner (M), som också bekräftar att EPP avstod i omröstningen:

–Skälet att vi I EPP avstod var mycket enkelt. Vi vill ha alla kort på bordet. Det är verkligen inte en fråga om taktik utan anständighet. Ansvaret vilar istället tungt på alla de som i strid med parlamentets egen rättstjänst, EU-kommissionen och det svenska justiedepartementet påstår att ACTA leder till begränsningar av internet och förändringar av vår lagstiftning.

Het fråga

De svenska socialdemokratiska EU-parlamentarikerna har haft invändningar mot ACTA-avtalet, då de menat att det är omöjligt att reglera så helt olika immateriella rättigheter i samma mall. Det går inte att trycka in förfalskade t-tröjor, Gucciväskor, falska mediciner och nedladdade filmer i en och samma lagtext, hävdar kritikerna.

”Vi vill se nya förhandlingar som måste resultera i avtal eller avtalstexter som tydligt särskiljer till exempel produktförfalskningar från varumärkesintrångsfrågor”, skrev de inför omröstningen.

Andra EU-parlamentariker ville helst skjuta upp omröstningen, eftersom de ansåg att EU:s domstol först behövde få en chans att yttra sig om avtalet.

Acta-avtalet

Visa
  • Acta står för Anti-Counterfeiting Trade Agreement.
  • Avtalet har förhandlats fram av EU-länderna, USA, Japan, Schweiz, Nya Zeeland, Kanada och ett antal andra länder, däremot inte Kina eller Indien.
  • Eftersom varumärkesförfalskning och piratkopiering är gränslösa brott är syftet att skapa gemensamma, internationella regler för att bekämpa dem.
  • Internetrelaterade integritetsfrågor har fått störst uppmärksamhet i debatten.
  • Acta-förhandlingarna har kritiserats för brist på insyn och stora företag har påståtts vara drivande bakom avtalet.

Källa: (TT)

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer